Tv som uppfostrar

De ryter och gormar, förolämpar och förmanar. Snickaren är arg, kocken elak, ekonomen sträng, bantningscoachen ironisk. Tv-serierna fylls av personligheter som sätter oss på plats och skickar oss i skamvrån. Inte bara barnen och hundarna ska uppfostras i tv, även vi vuxna ska stå till svars. Viktoria Hårdstedt är livrädd för trenden och skulle aldrig erkänna att hon skulle behöva ett besök av Anna Skipper.

Dr Phil, Rent hus, Du är vad du äter och Lyxfällan.

Dr Phil, Rent hus, Du är vad du äter och Lyxfällan.

Foto: TV3, TV4

Uppsala2009-04-04 14:00
Du hukar dig i tv-soffan när Elaka kocken sänds på tv, och fick ont i magen när programmet Arga snickaren hade premiär i januari. Reality-showerna med ilskna programledare är en trend som kan få vilken konflikträdd person som helst att stänga av tv:n. Men tittarsiffrorna visar något annat, och antalet människor som anmäler sig till bantningsprogrammet Du är vad du äter ökar, trots åtta säsonger och en minst sagt omdiskuterad programledare. Anna Skipper har gjort sig känd som den käcka hälsoexperten som utan pardon petar deltagarna i fläsket och frågar hur det känns att vara så tjock.
- Jag är imponerad av de som vågar vara med i det här programmet, det är inte lätt. Anna är en speciell karaktär och folk tycker allt möjligt om henne. Men hon ställer faktiskt upp för de här personerna, säger Karin Bäckmark, producent för programmet.

En av anledningarna till att folk trots allt vill vara med är ofta för att de är irriterade på tidigare deltagare som inte lyckats hålla dieten eller som dukat under av kraven. De vill visa att de kan bättre, att de inte ska fuska.
- De säger ofta att Anna gärna får vara tuff mot dem, säger Karin Bäckmark.
Melissa Williams är sångerska i bandet Zlips, och en av de som ställt upp i Du är vad du äter.
- Jag vet inte om det var dumt eller modigt av mig. Programmet går ut på att de river ner dig för att sedan bygga upp dig igen. Anna var bitchig mot mig i början, kallade mig amason och frågade hur det kändes att vara så stor i förhållande till de andra sångerskorna. Men jag ångrar inte att jag var med. För mig var det en väckarklocka att få höra det som Anna sa och jag fick en chans att bättra mig, säger Melissa Williams.

Hon flyttade till Sverige från USA för tio år sedan och säger att det är ganska osvenskt att vara så rak som Anna Skipper och de andra programledarna är, att vi kanske är lite konflikträdda här.
- Om en människa var naken i t-banan i Sverige skulle ingen låtsas om det, men i USA skulle man daska till honom i rumpan och fråga vad han hade för problem.
Anders Öfvergård, mer känd som den arga snickaren i programmet med samma namn, är inne på samma sak.
- Jag är rak och ärlig och det kan uppfattas som att jag är obekväm och dryg. Man behöver inte vara ovänner bara för att man säger vad man tycker. Mitt mål är inte att göra människor arga, men visst kan de bli ledsna när det kommer upp till ytan varför de inte lyckats bli färdiga med sina hus. Men ska man bygga hemma är det ens förbannade skyldighet att ta reda på hur man gör!

I såväl arga snickarens som i Anna Skippers program slutar det ändå med att alla är sams och att deltagarna försonas med såväl sig själva som med den gormande auktoriteten som alltid mjuknar inför deltagarens hårda kamp mot fettet, den havererade renoveringen eller den kraschade ekonomin.
- Det finns en tydlig uppfostran i programmen. Först kommer förnedringsmomentet där programledaren skäller ut folk och sedan kommer man överens, säger Anna Edin, medieforskare och författare till boken Verklig underhållning som handlar om dokusåpor.
Varför de moraliskt rättrådig personerna dykt upp i realityserierna i dag beror delvis på att genren måste förnyas. Realityprogrammen är till sin karaktär en hybrid av olika slags tv-program och vad som skett nu är att man korsat till exempel byggprogrammen med Dr Phil. En annan anledning är att medie- och informationsbudet är så pass stort i dag att det behövs en tydlig karaktär som kan bryta igenom flödet.

Anna Edin säger att varje land har de reality-program som det förtjänar. Programmen fångar upp vår verklighet och förstärker den.
- I Sverige har vi en stark tilltro till experter, så det finns en lång tradition att haka i. När problem uppstår kallar vi in någon som vet bättre, och vi har alltid kunnat lita på våra sociala instanser. Dr Phil, Anna Skipper och ekonomerna i Lyxfällan uppträder alla auktoritärt och fungerar som ett slags postmoderna sociala instanser, säger Anna Edin.
Hon vill inte gå så långt som till att säga att det är en sorts nymoralism som genomsyrar tv:n med program som Sanningens ögonblick där det rena samvetet testas med hjälp av en lögndetektor, eller Rent hus där deltagarnas smutsiga byk bokstavligen tvättas inför publiken.
- Man kan säga att det handlar om ett ökat socialt patos. I de tidigare realityserierna som till exempel Big Brother fanns bara förnedringsmomentet, säger Anna Edin.

Thomas Johansson, professor i socialpsykologi och författare till boken Makeovermani, säger om Dr Phil att anledningen till hans framgång är hans allsmäktiga framtoning. Han blir som en förälder som har koll och som ser till att ingenting är farligt. Auktoriteten inger förtroende och illusionen om att det går att hitta ett sätt att hantera tillvaron.
Även om de auktoritära programledarna i svensk tv är en del av en internationell trend skiljer sig de svenska mot de utländska.
- Det går inte att jämföra Lyxfällan med Judge Judy, säger Anders Knave, programchef på tv 3 som kallar de här programmen för shape up-tv (ungefär skärpnings-tv).

Judge Judy, eller Judys domstol som programmet heter på svenska, är en amerikansk realityserie med riktiga rättegångsfall som behandlas av den minst sagt barska och enväldiga domaren Judith Sheindlin.
- I svensk reality kan det verka kärvt inledningsvis men det mynnar ut i att allt var väl menat. Ett land som USA har större sociala skillnader än Sverige och där lyssnar man på dem som är högre upp, därför kan de vara hårdare, säger Anders Knave.
Han säger att tv-programmen i Skandinavien är präglade av socialdemokratin och tanken kring att alla är lika mycket värda. Den typen av program som man har i det auktoritära Japan skulle aldrig gå att visa i Sverige.
- Där är de otäckt elaka. Rena mobbnings-tv. Det japanska programmet Hål i väggen som visas i Sverige är anpassat till vårt samhälle. Det finns en stor portion humor och distans i det, säger Anders Knave.

Någon mättnad säger han sig inte se i den närmaste framtiden när det gäller vår hunger efter åthutningar och uppsträckningar, och elakheterna sprider sig nu också till komikerna i programmet Roasting, där ett gäng lustigkurrar häcklar en kändis. Men bara på skoj, såklart.
Trenden verkar alltså hålla i sig ett tag till och den räddhågsna får ta fram soffkudden som sköld och härda ut helt enkelt. Anders Knave säger dock lugnande att elakare kommer det i alla fall inte att bli.
- Om jag ska sia om framtiden kommer vi i och med den ekonomiska krisen snarare gå mot en snällare tv-trend. Folk vill garva, känna värme och glädje.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!