Frågan vad som ligger bakom alla övergivna cyklar i Uppsala har nog inte ett enkelt svar. Daniel Fritz, trafikplanerare på gatukontoret i Uppsala, tror att det finns många orsaker.
– Den största anledningen är nog att man flyttar från staden. Om man till exempel cyklar till stationen och ställer sin cykel där innan man flyttar, så kommer man inte tillbaka och hämtar den senare. En annan orsak kan vara att många helt enkelt köper en ny när cykeln går sönder. Då lämnar man den gamla trasiga cykeln. En del av de övergivna cyklarna kan vara stulna på en plats och ha lämnats på en annan, säger han.
De flesta som UNT pratat med vid olika cykelparkeringar i centrala Uppsala säger att de tar väl hand om sin cykel. Endast en person var villig att medge att han faktiskt hade övergett en cykel. En av orsakerna kan vara att allt fler faktiskt cyklar. Enligt branschorganisationen Svensk cykel såldes förra året drygt 500 000 cyklar, vilket var sex procent mer än året innan. Svensk cykels ordförande Klas Elm, som själv bott och studerat i Uppsala, tror att utflyttade studenter ligger bakom många av de övergivna cyklarna. Men i stort tror han att folk faktiskt tar allt bättre hand om sina cyklar.
– Förutom att antalet sålda cyklar ökar, ser vi att priset på varje såld cykel blir högre och högre. Folk köper också mer tillbehör och vi får rapporter om att servicen av cyklar ökar. De cyklar som säljs har alltså ett högre värde än tidigare samtidigt som vi kan se att cykelstölderna minskar. Det tror vi beror på att folk bryr sig mer om sina cyklar och låser dem bättre. Vi tror att cykeln har fått högre status och att den inte längre är den förbrukningsvara den kanske var tidigare, säger han.
Cykelkännaren och etnologen Charlotta Hagström vid Lunds universitet ser utvecklingstrender både mot allt finare och allt slitnare cyklar.
– Dels finns det de som har ett passionerat förhållande till sin cykel som de vårdar nästan som en familjemedlem, dels finns det många som bara skaffar en slit- och slängcykel för en billig penning som man kalkylerar med kan bli stulen. Men i takt med att vi köper allt finare cyklar, väljer fler att ha en sådan slit- och slängcykel också, säger hon.
En gång i tiden var cykeln enbart en statusvara och frihetssymbol, som folk sparade länge till.
– Det finns mycket berättelser i våra folkminnesarkiv om köpet av den första cykeln och hur världen plötsligt blev större med den. Nu är tillgången till billiga cyklar en helt annan, och dem använder man mer vardagsmässigt, som ett par skor. Man blir inte så upprörd om de försvinner.