Vi åker upp till vinden på fjärde våningen, sätter på oss sele och hjälm och spänner fast oss i en säkerhetslina innan vi med krabbsteg tar oss genom en lucka och ut på takets gångbrygga.
Där lutar vi oss mot snedtaket och njuter av den fina utsikten som härifrån sträcker sig ända bort till Danmarks gärde och porten till Uppsala.
I dag ska det norra tornet få ny färg, med den runda lilla knoppen som pricken över i.
Det är ett stort arbete som ska utföras. Ett ansiktslyft som kostar drygt 1.6 miljoner kronor och pågår fram till midsommar, då allt ska vara färdigt.
Patrik Rennström från målarfirman Utetak står i en skylift 25 meter upp i luften, omgiven av målarburkar, säkerhetslinor och penslar.
– Visst är det lite häftigt att få vara med om det här, säger han och tar upp en långskaftad roller, dränker den i färg och måttar mot det kupolformade tornet.
Sedan april pågår målningen av slottstaket för fullt. Dock inte hela ytan. I fjol målades södra tornet och dess flygel. I år ska långslottets tak samt norra tornets kupol täckas av linoljebaserad svart färg som används på kulturhistoriska byggnader, totalt 1 400 liter.
– Det är dags nu. Det syns kanske inte på håll men nästan all takfärg har flagnat bort, säger Greger Bülow, fastighetsförvaltare på Statens fastighetsverk som äger Uppsala slott.
Han berättar att långslottets topp är belagd med skivplåt, tornen med kopparplåt. Sist taket målades om var för 16 år sedan.
Dagar då det blåser gungar skyliften fram och tillbaka i vinden. När den närmar sig plåten, passar Patrik Rennström på att pensla, innan han far ut i luften igen.
Höjdskräck? Nej, det har man inte i det här jobbet, försäkrar han.
Först har han grundat med grå färg som torkat ordenligt.
– Sen tar jag på två lager svart färg och målar i stora sjok. Jag börjar med roller och går över med en pensel och då kan det rinna i skarvarna, så man får vara noga med att peta upp färgen allt eftersom, säger han, som tycker att det är extra roligt att få vara med om en slottsmålning.
– Ja, det är unikt och det känns jättroligt att få vara med om det, säger Patrik Rennström.
Högst upp av alla befinner sig kollegan Ulf Tomasson som penslar på toppen av tornet, till synes med meditativa drag. Honom går det inte att ropa till, han befinner sig för långt ifrån.
Men Patrik Rennström berättar att den andra strykningen kan göras nästan direkt efter den första, eftersom solen skiner och färgen torkar snabbt.
Enligt Greger Bülow ska besökare inte märka av några olägenheter under arbetet gång.
Och sedan, när allt är färdigt.
– Det blir en jätteskillnad, säger Greger Bülow som tror att det kommer att glimra extra mycket uppe på Kasåsen som Gustav Vasa mutade in för 500 år sedan.