Turister smittas ofta av resistent bakterie
Det är vanligt att utlandsresenärer vid hemkomsten till Sverige har bakterier i tarmen som är motståndskraftiga mot flera olika sorters antibiotika.
Det visar de första resultaten av en ny studie, som kartlagt förekomsten av multiresistenta så kallade ESBL-bakterier hos personer som tillfälligt besökt länder utanför Nordeuropa.
- Det har visserligen funnits indikationer om att utlandsresor kan vara en riskfaktor för att smittas av ESBL, men vi hade inte kunnat drömma om att det är så här vanligt, säger infektionsläkaren Thomas Tängdén, doktorand vid Akademiska sjukhusets enhet för antibiotikaforskning.
47 deltagare i studien hade inga ESBL-bakterier i tarmen vid avresan. Men när de kom hem efter några veckor påvisade nya prover den sortens multiresistenta bakterier hos 14 av dem.
- Vi hade förväntat oss att hitta ESBL hos några enstaka av dem. Att så många som var tredje bar på ESBL-bakterier visar att smittrisken är hög även vid en kortvarig vistelse i länder där dessa bakterier är vanliga, säger Thomas Tängdén.
ESBL är egentligen ett enzym, som bryter ner många av de vanligaste antibiotikasorterna. Bakterier som kan tillverka detta enzym är därför motståndskraftiga mot dessa preparat.
ESBL finns hos flera typer av normalt harmlösa tarmbakterie. Ingen av de 14 Uppsalaborna som smittats av ESBL-bakterierna under utlandssemestern hade några sjukdomssymptom till följd av dem.
- Om dessa bakterier kommer in i andra delar av kroppen, till exempel i urinvägarna, kan de däremot ibland ge upphov till mycket besvärliga och svårbehandlade infektioner, säger Thomas Tängdén.
I Sverige har ESBL-bakterier under senare år orsakat flera uppmärksammade, svårbemästrade utbrott av urinvägsinfektioner, men även blodförgiftning bland patienter på sjukhus. Däremot är det fortfarande ovanligt att ESBL är orsak till infektioner som behandlas inom öppenvården.
- Med tanke på hur snabbt dessa bakterier kan spridas till friska personer, som vi sett i vår studie, är risken stor för att vi på sikt får se ett ökat antal ESBL-infektioner också i den svenska öppenvården. I Spanien till exempel är urinvägsinfektioner orsakade av ESBL redan ett jätteproblem även inom öppenvården, säger Thomas Tängdén.
Uppsalastudien pågår fortfarande och kommer att fortsätta ytterligare några månader. Genom fortsatta uppföljningar hoppas forskarna också kunna ge besked om hur länge ESBL-bakterierna fortsätter att finnas kvar i tarmen.
De första resultaten av studien presenterades i veckan vid en internationell kongress kring antibakteriella läkemedel i Washington.
ESBL är förkortning för "betalaktamaser med utvidgat spektrum". Bakterier som tillverkar detta enzym bryter ner flera viktiga sorters antibiotika, bland annat penicilliner och så kallade cefalosporiner. Sedan förra året måste alla fall av ESBL anmälas till Smittskyddsinstitutet. Sammanlagt anmäldes 2 101 fall.
Så jobbar vi med nyheter