En halo uppstår när tunna moln, cirrusmoln, befinner sig högt upp i atmosfären. I molnen finns iskristaller, som solens ljus reflekteras i.
Många uppmärksammade fenomenet på tisdagen och hörde av sig till UNT. Men fenomenet är faktiskt vanligare än vad man kanske tror.
– De uppstår när tunna moln, cirrusmoln, befinner sig högt upp i atmosfären. I molnen finns iskristaller som kan vara formade olika, och den formen bestämmer hur solens ljus reflekteras. I det här fallet var de hexagoner, säger Anna Rutgersson.
Just denna typ av halo kallas 22-gradershalo, eftersom radien från solen är 22 grader. Molnen med iskristallerna är vanligt förekommande.
– Det har inget att göra med klimatet, så man behöver inte oroa sig för att det skulle bero på det.
Du beskriver dem som vanliga, men varför lägger man oftast inte märke till en halo?
– De är lättare att se om man har solglasögon. Det är antagligen därför man oftast inte märker dem. Eftersom man kanske inte alltid kollar rakt mot solen.
Det finns flera vanliga ljusfenomen. Ett exempel är en 46-gradershalo, som ser ut på samma sätt fast större. Bisolar kan man också se ofta. De kan se lite olika ut och får ibland ett regnbågsfärgat ljus.
Just denna typ av halo kallas 22-gradershalo, eftersom radien från solen är 22 grader. Molnen med iskristallerna är vanligt förekommande.
– Vad som är intressant med de höga cirrusmolnen är att de kan vara första indikationen på en varmfront. Och det kan betyda att det kanske kommer regn och varmare väder, säger Anna Rutgersson.
Att det skulle bli lite varmare tackar nog många Uppsalaborna inte nej till. Och blir det regn har de i alla fall fått se en vacker halo på himlen.