Tuna skola växer ur lokalerna
Tuna skola i östra Uppsala kommun går på tvärs mot de flesta andra skolor i kommunen. I Tuna ökar nämligen antalet elever. Det känns toppenbra, säger läraren Suzanna Isakson. Men det finns en baksida. Lokalbristen är akut.
— I den här lokalen har vi naturkunskap och syslöjd, berättar han.
Alla skolans åtta lärare samsas i ett mycket litet rum för fyra. I mitten har en lärarkandidat ett minmalt arbetsbord.
— Rekreationsytor kan du glömma. Det skulle väl vara toan i så fall, säger läraren Urban Hilding och alla kollegerna skrattar.
Den akuta lokalbristen till trots så är det utan tvivel mest positiva tongångar som hörs på skolan. Och en utbyggnad med lärararbetsplatser, hemkunskapssal, bättre matsal, fler klass- och grupprum, med mera är på gång.
— Att vi växer pekar ju på en framåtanda. Och att det satsas på en liten skola på landet är inte så vanligt, det gör ju att det här inte känns som en avfolkningsbygd, säger Urban Hilding.
Under Rasbo kommundelsnämnds tid bestämdes att skolorna i Gåvsta, Stavby och Tuna alla skulle börja ta emot elever från sjundeklass och uppåt. 2002 slussades de första sjundeklassarna in i Tuna skola. Att skolan även har äldre elever är en förklaring till att elevantalet ökat från 90 till 135, men det har också skett en viss inflyttning till trakten. En utbyggnad av Tuna skola planerades redan av kommundelsnämnden, men när denna gick ur tiden glömdes planerna bort.
— Kommunen har haft tid på sig att fixa det här, planer fanns redan 2000, men först förra våren började det att hända något. Då trodde vi nog att något nytt skulle kunna stå klart till i höst, säger Micael Tallberg.
Men just nu ser en utbyggnad ut att kunna bli klar först vid årsskiftet 2007/2008, alltså om knappt två år. Det kommer att fresta på för personal och elever.
— Vi har nog redan slutat att stå ut med den här trånga situationen. Men vi gillar ändå läget eftersom vi tycker att skolan är så bra, säger läraren Karin Andersson.
Eleverna som UNT talar med verkar inte lida lika mycket av trängseln.
— Skolan är jättebra och att det är trångt är inte så farligt. Det är inte vi har tänkt på, säger Sandra Eriksson i fyran.
Hon och två klasskompisar arbetar vid datorerna i korridoren, bara centimetrar intill de stora niornas elevskåp.
— Det kan bli lite varmt och dålig luft när det är så trångt. Men det går bra, säger Johan Eriksson i nian.
Att gå på högstadiet på en lite skola på landet är bara bra, tycker han.
— Socialt sett är det kanske lite litet, men vi får så mycket hjälp av lärarna här, och det är ändå det viktigaste, säger han.
Eftersom utbyggnaden ser ut att dröja har Micael Tallberg, som har sitt arbetsrum i ett förråd med datorer, krävt att skolan måste få tillfälliga lokaler redan i höst.
— Ska vi klara det här måste vi ha det, säger han.
Så jobbar vi med nyheter