cancerklinik i Uppsala.
Det var efter rapporter på en internationell cancerkongress förra året om ett samband mellan infektion av bakterien chlamydia psittaci och så kallat MALT-lymfom i ögat som läkarna vid Akademiska sjukhuset beslutade sig för att pröva om en riktad antibiotikakur kunde ha effekt mot själva tumören.
- Vårt antagande var att bakterieinfektionen driver tumörcellerna att dela sig. Genom att slå ut infektionen borde därför också själva tumören kunna stoppas, förklarar Hans Hagberg.
MALT-lymfom i ögat är en sällsynt cancerform. I Sverige insjuknar årligen mellan tio och tjugo patienter i den.
Stöd av italiensk studie
- MALT-lymfom i ögat har hittills behandlats med strålning. Förhoppningsvis blir en antibiotikakur ett både effektivt och skonsamt behandlingsalternativ för en stor del av patienterna, säger Hans Hagberg.
Den uppfattningen får också stöd av en italiensk studie, som publiceras i det senaste numret av den ledande amerikanska cancertidskriften Journal of the national cancer institute, JNCI.
I studien påvisades arvsmassa, DNA, från chlamydia psittaci-bakterien i vävnadsprover från 80 procent av ett 40-tal undersökta patienter med MALT-lymfom i ögat, men inte hos några friska jämförelsepersoner.
Av patienterna kunde fyra följas upp efter behandling med antibiotika. Hos två av dem hade cancern försvunnit efter behandlingen.
- För att vara effektiv måste antibiotikabehandlingen dock förmodligen ges i ett tidigt skede av sjukdomsprocessen, annars finns risk att tumörcellerna utvecklar egenskaper som gör dem oberoende av stimuleringen från bakterieinfektionen, säger Hans Hagberg.
Infektioner orsakar eller bidrar till uppkomsten av flera cancerformer, till exempel livmoderhalscancer. Men när cancern utvecklats brukar en behandling riktad mot infektionen inte ha någon som helst effekt.
- Det finns dock ytterligare ett undantag från den regeln. Sedan flera år har vi med framgång behandlat patienter med MALT-lymfom i magsäcken med antibiotika riktade mot magsårsbakterien Helicobacter pylori, säger Hans Hagberg.
I Sverige insjuknar årligen några tiotal patienter i denna form av magcancer.
Chlamydia psittaci-bakterien är en av flera klamydia-arter. Bakterien sprids till människa från fåglar, främst som luftburen smitta, och kan framkalla en form av lunginflammation. Under de senaste sju åren har till Smittskyddsinstitutet i Solna årligen rapporterats mellan 12 och 66 fall av sådan papegojsjuka.