Tufft för landets småflygplatser

I dag finns knappt 50 lokala flygplatser i landet. De flesta ägs av kommuner och landsting. Två är privatägda. Men nästan inga går med vinst. Några exempel: Västerås flygplats - 69 miljoner i förlust sedan 2002, Stockholm Skavsta minus 90 miljoner, Dala Airport minus 32. Enligt Wilhelm Jansson som arbetar inom organisationen Svenskt Flyg och sitter med som expert i den statliga flygplatsutredningen är det mycket svårt att nå lönsamhet lokalt både med och utan lågprisflyg.
- För dem som satsat på lågprisbolag krävs stora passagerarvolymer och mycket kringverksamhet för att generera pengar. Lågprisbolagen vill inte betala mycket i flygavgifter - ett dilemma, säger han.
Det har resulterat i en hård prispress mot de lokala flygplatserna. Västerås, som både har charter och lågprisflyg, tvingas sänka sina startavgifter med åtta procent från den första juni och jagar idéer för att utveckla flygplatsen. Stockholm Skavsta måste, trots tio år i branschen, öka antalet passagerare från dagens 1,8 miljoner om året för att nå lönsamhet.
- Vi räknar med att behöva drygt två miljoner passagerare. Det kan vi kanske nå inom något år men då måste ändå 60-70 procent av intäkterna vara kommersiella från, kaféer, butiker, parkeringar och hotell, säger Joakim Lindholm vice flygplatschef.

Inte bara prispressen utan också flygplatsinvesteringarna är höga. En halv miljard har plöjts ned i Skavsta och nya investeringar måste göras löpande får att upprätthålla säkerheten. Anders Högmark ordförande i svenska regionala flygplatsförbundet tror bara de som lyckas nischa sig har någon chans att gå runt ekonomiskt framtiden.
De dystra prognoserna påverkar dock inte flygplatsbolaget Uppsala Air som hoppas kunna starta lågprisflyg från Ärna utanför Uppsala 2008. Vd Mattias Sjölund anser att det ska gå att få lönsamhet i verksamheten redan efter tre år. Skillnaden mot Skavsta och Västerås är "milsvid".
- Skavsta har gjort sig beroende ett bolag, Ryanair, som betalar mycket låga startavgifter. Västerås ligger avsides, har för lite trafik och för höga avgifter. Vi kommer att erbjuda en produkt som ligger väsentligt under Arlanda i pris samtidigt som vi finns mycket nära Uppsala- och Stockholmsmarknaderna, säger han.

Uppsala Air räknar med att attrahera bolag som är beredda att betala lite mer för det centrala läget. Det finns lyckade exempel på det i Europa.
- East Midlands och Bristol i England, Frankfurt Hahn i Tyskland. Tre flygplatser som går med vinst. Samtliga har ett bättre geografisk läge än exempelvis Skavsta och Västerås. Men för att lyckas krävs mycket arbete, säger Mattias Sjölund.
En slimmad arbetsorganisation i kombination med låga investeringar i infrastruktur ska ge Uppsala Air skjuts.
Det finns också exempel på regionala flygplatser i Sverige som lyckats. Örebro läns flygplats är ett. Vinst år 2005: 3,7 miljoner och 85 000 passagerare.
- Vi har satsat på reguljärflyg, charter och fraktflyg. Det är vi ganska ensamma om. Fraktflyget växte med 52 procent förra året och chartertrafiken med 23. Vi har lyckats bli ett logistiskt centrum för regionen. Lågpris är tyvärr inte så god affär, säger vd Stefan Vestin.