Tufft för fjällrödingen

Alla sötvattensmiljöer i Arktis är starkt hotade av den pågående klimatförändringen. En ny rapport från Arktiska rådet beskriver tillståndet för den biologiska mångfalden i sjöar och vattendrag.

Fjällsköldbladfotingen trivs i kalla fiskfria sjöar.

Fjällsköldbladfotingen trivs i kalla fiskfria sjöar.

Foto: Per Harald Olsen

Uppsala2019-05-26 08:30

– Livsutrymmet för de arktiska arterna kommer att minska och de kan inte vandra så mycket längre norrut. I Kanada, Sibirien och Skandinavien möter de den arktiska oceanen, säger Willem Goedkoop, professor vid Institutionen för vatten och miljö på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och en av forskarna som lett arbetet med rapporten.

Med uppvärmningen sker stora förändringar i landskapet.

– Det finns många sjöar i Arktis som ligger på ett permafrostlager. Smälter permafrosten så försvinner sjöarna eftersom vattnet dräneras bort, säger Willem Goedkoop.

Ett till synes förvånande resultat är att antalet arter faktiskt ökar i norra Skandinavien och vissa andra delar av Arktis.

– Det kan ju låta positivt, men de nya arterna som vandrar norrut när klimatet blir varmare riskerar att konkurrera ut den unika arktiska floran och faunan, säger Willem Goedkoop.

En art som hotas på detta sätt är fjällrödingen. I många arktiska sjöar är fjällrödingen den enda fiskarten. När klimatet blir varmare riskerar den att konkurreras ut av mer sydliga arter som harr och öring. Varmare vatten ökar också risken för giftiga algblomningar.

Andra förändringar som iakttagits i Sverige är att isen i Torne älv ligger en allt kortare period och att vattnet i fjällsjöarna blivit mer näringsfattigt.

– En teori är att det sker en förbuskning av landskapet. Den ökade växtligheten på land innebär att mer av näringen tas upp innan den når sjöar och bäckar.

Rapporten från Arktiska rådet är en sammanställning av befintliga data från mer än 9 000 mätstationer. SLU:s miljöanalysdatabaser har varit en stor tillgång i arbetet, enligt Willem Goedkoop.

– I Sverige finns ett nätverk av sjöar där man regelbundet mäter vattenkemi och inventerar bottendjur, alger och fiskbestånd. I många sjöar har man gjort analyser sedan 80-talet.

Han har själv i samband med andra forskningsprojekt under många år studerat miljön i sjöar som Stor-Tjulträsk och Abiskojaure i Lappland, Stor-Björsjön i Jämtland och Övre Fjätsjön i Dalarna.

Hur orolig är du för arterna i Arktis?

– Jag är väldigt orolig. År 2015-2018 har varit de fyra varmaste åren någonsin i det arktiska området. Det sker en storskalig förändring. Vi måste minska koldioxidutsläppen och vända den skenande uppvärmningen.

LÄS RAPPORTEN HÄR: State of the Arctic Freshwater Biodiversity

Arktiska rådets rapport

Rapporten är den första cirkumpolära bedömningen av den biologiska mångfalden i sötvattensmiljöer i Arktis. Forskare från de åtta arktiska länderna har sammanställt mätdata från över 9000 stationer. Sverige och Kanada har lett arbetet, som utförts av Arktiska rådets biodiversitetsgrupp CAFF (Conservation of Arctic Flora and Fauna). Kunskapen kommer att lagras i databasen Arctic Biodiversity Data Service. År 2020 kommer Arktiska rådets rapport om landlevande växter och djur.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!