Mellan tre och fyra procent av alla fall av hjärtinfarkt bland kvinnor och män i arbetsför ålder har samband med sådan negativ stress.
Det visar ett europeiskt forskningskonsortium i en så kallad metaanalys av 13 olika studier, som publiceras på nätet i den medicinska tidskriften The Lancet.
– Vår analys ger ytterligare belägg för hypotesen att uttalad stress i form av höga krav och låg kontroll i arbetet kan bidra till uppkomsten av hjärtinfarkt, säger Peter Westerholm, professor emeritus vid Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet.
Studierna som metaanalysen bygger på omfattar sammanlagt nära 200 000 kvinnor och män i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien och Sverige. I alla studierna hade deltagarna besvarat flera frågor kring graden av stress, press och kontroll i jobbet. Svaren visade att i genomsnitt var sjätte deltagare kände sig pressad av höga krav och låg grad av kontroll. Alla hade varit hjärtfriska när de besvarade frågorna, men under de i genomsnitt drygt sju år som de följts sedan dess insjuknade 2368 i hjärtinfarkt.
När forskarna analyserade materialet fann de att hjärtinfarkt var klart vanligare bland dem som varit pressade av höga krav och låg kontroll jämfört med bland dem som inte varit det.
– Detta samband kunde inte förklaras av att de som var pressade i jobbet också hade andra riskfaktorer, som till exempel rökning, säger Peter Westerholm.
I genomsnitt steg risken för hjärtinfarkt med 23 procent för dem som uppgav en hög psykisk belastning i jobbet. Negativ stress i jobbet är därmed en betydligt mindre riskfaktor än till exempel rökning, fetma och fysisk inaktivitet, men kan enligt forskarnas beräkningar ändå ligga bakom tre till fyra procent av hjärtinfarkterna bland personer i arbetsför ålder.
– Eftersom hjärtinfarkt är en så vanlig sjukdom innebär denna till synes ganska låga siffra ändå att hög psykisk belastning årligen kan ligga bakom flera hundra fall av hjärtinfarkt i Sverige, säger Peter Westerholm.
Traditionella riskfaktorer för hjärtinfarkt kan individen själv påverka genom att till exempel sluta röka, gå ner i vikt, motionera och ta blodtrycksmedicin. Men vad kan göras för att minska pressen i jobbet i en allt hårdare ekonomiskt klimat?
– Detta är inte enbart en fråga för individen. Den angår i hög grad arbetsgivaren. Ansvarskännande ledare av företag eller organisationer tjänar sina egna intressen bäst om de inrättar arbeten och arbetsorganisation så att människor blir friskare av dem, inte mera sjuka, säger Peter Westerholm.