Tänk dig en perfekt skola. Hur nära ett sådant ideal tycker du att din skola kommer? Det var en av frågorna i undersökningen som Sigtuna kommun genomförde i våras. På en skala från ett till tio fick eleverna bedöma sin skola. Åttorna på Centralskolan gav sin skola en trea.
- Det är en dålig skola, säger ett par killar och tar en paus i pingisspelandet.
Eleverna vill berätta och historierna många. Man berättar om slagsmål på raster, att det varit så stökigt i vissa klassrum att det stört undervisningen i klassrummet bredvid, om en stökig matsal, och lärare som sagt håll käften till elever. Eller när alla elever i matsalen ställde sig upp och skrek rektorn suger.
58 procent av de elever som svarade på enkäten skulle aldrig rekommendera Centralskolan till en kompis. Några elever jämför skolan med ett fängelse.
Skadegörelse och stölder har varit så vanligt att man låst dörrar inne i skolan. Någon berättar att han blev av med pengar, en annan att hans moped blev stulen. Till toaletten var man tidigare tvungen att be om nyckel för att skadegörelsen var så omfattande.
-Polisen är här varje vecka för att det är så mycket som händer, säger Sammi Al-Absi, från årskurs nio.
Rektorn Christina Carlsson bekräftar att det har varit mycket skadegörelse och stölder. Bland annat stals datorer. Nu ska man sätta upp galler för fönstren i den del av skolan där datorer förvaras.
Enligt uppgifter till Sigtunabygden orsakades oroligheterna på skolan främst av ett gäng killar.
-De visade ingen respekt för vuxna och spred skräck i skolan, säger en lärare som vill vara anonym.
Rektorn Christina Carlsson kan varken bekräfta eller förneka den bild som målas upp av ett gäng.
-Jag kan inte gå in på problematiken. Det är sekretess, säger hon.
Hon tycker också att det är svårt att utläsa något definitivt svar av enkäten som eleverna svarade på eftersom endast 51 procent av åttorna deltog.
Däremot håller hon med om att den kan ge en indikation om hur skolan upplevs. Och att våren var extra tuff rådet det inga tvivel om.
-Förra året var väldigt tufft psykiskt och fysiskt, säger David Smith, idrotts- och tekniklärare på skolan sedan 1976 .
Camille Blomster Dogan, verksamhetsledare årskurs 7-9 berättar att hon upplevde att många av eleverna inte var ordentligt inskolade. Hon fick arbeta mycket med saker som kan tyckas självklara, som att man lyssnar på varandra.
-Ett visst gäng har gjort det tufft, många skulle behöva en till en undervisning, säger hon.
Rektorn säger dock att förra året var unikt och att man vidtagit en rad åtgärder för att lösa problemet. Bland annat anställdes en beteendevetare.
-Vi blev tvungna att lägga in helt andra insatser än man tidigare behövt. Alla jobbade stenhårt för att skapa bättre förutsättningar. Och det har gett resultat, säger hon.
Eleverna tycks hålla med.
-Det har blivit mycket bättre, säger Sammi Al-Absi.
Mustafa Hamza och Nicolas Velez säger att de varit med i det bråkiga gänget ibland. De vittnar om ett sug efter att bli tagna på allvar, att bli hörda. Man vill att lärarna pratar mer med dem och frågar vad som var fel och vad de behöver. Flera elever vill också att rektorn ska synas mer på skolan.
Att anställa en beteendevetare var en del i ett sådant arbete. Och eleverna berättar om flera bra lärare som lyssnar på dem.
-Barbro Pettersson var den bästa läraren. Hon var lugn, hon satt ner och pratade med oss, hon lyssnade, säger Mustafa Hamza.
Barbro Pettersson har slutat. Att lärare slutar är inget ovanligt.
-Jag har haft fyra SO-lärare, eller fyra och en halv om man räknar med en vikarie. Det är jobbigt, de nya känner inte till än, säger Micke Sjöberg.
Att det blivit så beror på tjänstledigheter och föräldraledighet enligt rektorn. På kritiken om hennes frånvaro svarar hon.
-Det är positivt att de vill se mer av mig. Men när det var som tuffast hade jag fullt upp att lösa de här frågorna, säger hon.
Hon och personalen förmedlar ett ljust nuläge där hela skolan befinner sig i ett flow.
-En stor professionalism har bidragit till att vi har vänt skutan, säger rektorn.