Tuff tid för personalen efter bankrån
Det senaste bankrånet i Uppsala ägde rum en tisdagsmorgon mitt i stan. Det var SE-bankens kontor som i november blev rånade av en pistolbeväpnad man och hotade med en bomb utanför lokalen.
- Efter ett rån blir man extra uppmärksam på snabba rörelser och höga ljud i ens omgivning. Det lägger sig med tiden, men jag tror att det extra, kanske i många fall överdrivna, säkerhetstänkandet som man har fått efter rånet är något man bär med sig hela livet, säger Eva Forslund som är kontorschef för SEB i Uppsala och var med under rånet i november.
2002 skedde ett brutalt rån i Uppsala och än idag är det svårt att prata om händelsen för de inblandade.
- Man blir helt paralyserad och tror inte det är sant. Det känns som att det är på film, säger en i personalen som var med vid rånet och vill vara anonym.
Glas krossades, rånarna kom in i lokalen och högljudda röster krävde pengar.
- Jag hade inte förmågan att trycka på larmknappen utan gömde mig på golvet under kassan och försökte rädda mitt skinn. Jag trodde jag skulle dö och det läskiga var att man inte hade kontroll över situationen.
Rånarna lämnade sedan lokalen under dramatiska former och det var över. Då kom tystnaden.
- Alla kom fram från sina gömställen och jag började grina utan att riktigt förstå varför. Sedan följde månader med dålig sömn och rädsla.
I det läget kom de första från bankens stödgrupp till platsen för att ta hand om den chockade personalen. Då började även ett jobb som enligt många bankers stödprogram pågår i ett år.
På SE-banken och Nordea är det känsligt att prata om de senast händelserna som ligger för nära i tiden. På Nordeakontoret på Stora torget råkade man ut för en 45-årig man som sa sig bära på en väska med en vätebomb.
- Vi som är med i stödgruppen finns i hela Sverige och är internutbildade och leds av sakkunniga, vår uppgift är att hjälpa personalen att bearbeta det som hänt, säger Göran Malmström på Nordea i Uppsala.
Handelsbanken på Björkgatan i Uppsala har råkat ut för två rån. Ett 1994 och ett 2007 och vid båda tillfällena fanns nuvarande kontorschefen Baruch Grauman på plats.
- Det första kändes tyngre. Då kom det in kille med mc-hjälm och det var många äldre damer som jobbade. Han fick dessutom med sig pengar och det tog tid innan man löste fallet.
Vid det tillfället kom Baruch Grauman bara minuter efter själva rånet. I juni 2007 blev han både vittne och den som larmade polisen när en 24-åring klev in på kontoret med en pistolattrapp.
- Det var några väldigt intensiva minuter innan han fick sina buntar och försvann men i dörrslussen fick han panik och tappade plastpåsen med pengar och jag såg hur han cyklade iväg.
Handelbanken kopplade i det lägen in personalavdelningen och samlade alla för att gå igenom händelsen och träffade en psykolog från Uppsalahälsan och representanter från Lukashjälpen.
- Alla jobbade dagen efter och det var skaplig stämning och när det var dags för rättegång var det flera som åkte till tingsrätten i Linköping fast beslutna att vittna.
24-åringen fick fyra års fängelse.
Så kan ett stödprogram se ut
Stödgruppen kommer till bankkontoret så fort som möjligt. Man samlar de som varit utsatta för rånet eller hoten och låter alla berätta i ett gruppsamtal sin version av vad som hände.
Alla inblandade skall själva kontakta och berätta för sina anhöriga vad som hänt.
Redan dagen efter har man en uppföljning med personalen, anhöriga och med de kunder som var på plats. Då genomförs en rekonstruktion av händelsen och en teoretisk genomgång av vad som kan hända efter ett hot. Gruppsamtal och enskilda stödsamtal.
Psykologer finns alltid till hands då man kan reagera olika på händelsen. Gruppen kommer sedan tillbaka efter en vecka, en månad, tre månader, sex månader och för ett avslutande möte på årsdagen.
I samband med en eventuell rättegång har man både juridiskt biträde och stöd även om hur en förhandling går till och i rollen som målsägare eller vittne.
När rånet är över börjar ett nytt liv där de utsatta kan ha mardrömmar eller svårt att se en man i rånarluva på tv.
För att få hjälp att komma vidare anlitas stödgrupper.
Stödgruppen kommer till bankkontoret så fort som möjligt. Man samlar de som varit utsatta för rånet eller hoten och låter alla berätta i ett gruppsamtal sin version av vad som hände.
Alla inblandade skall själva kontakta och berätta för sina anhöriga vad som hänt.
Redan dagen efter har man en uppföljning med personalen, anhöriga och med de kunder som var på plats. Då genomförs en rekonstruktion av händelsen och en teoretisk genomgång av vad som kan hända efter ett hot. Gruppsamtal och enskilda stödsamtal.
Psykologer finns alltid till hands då man kan reagera olika på händelsen. Gruppen kommer sedan tillbaka efter en vecka, en månad, tre månader, sex månader och för ett avslutande möte på årsdagen.
I samband med en eventuell rättegång har man både juridiskt biträde och stöd även om hur en förhandling går till och i rollen som målsägare eller vittne.
När rånet är över börjar ett nytt liv där de utsatta kan ha mardrömmar eller svårt att se en man i rånarluva på tv.
För att få hjälp att komma vidare anlitas stödgrupper.
Så jobbar vi med nyheter