Tuff situation för mjölkbönderna

Mats Eriksson har bedrivit mjölkproduktion på sin gård i Svista norr om Uppsala sedan 1986. I dag har han runt 130 mjölkkor i sitt bestånd. De senaste åren, berättar han, har varit omtumlande med kraftiga upp- och nedgångar i prisnivåerna. En dramatisk prishöjning från augusti 2007 avlöstes av en begynnande nedgångsspiral från sommaren 2008 då priserna föll tillbaka till den tidigare kostnadsnivån.
- Vi lantbrukare är inte så vana med marknadens svängningar, så allting är mer osäkert i dag. Nu har priserna gått tillbaka, samtidigt som kostnaderna för utfodring är fortsatt höga. Det är många faktorer som spelar in samtidigt, säger Mats Eriksson som liksom många av sina kolleger i branschen har känt av de kärvare tiderna.

I kölvattnet av lågkonjunkturen har nu även den svaga kronkursen bidragit till problematiken. Priset på flera insatsvaror som måste importeras, inte minst soja, har stigit kraftigt sedan i höstas.
- När krisen slog till i höstas så tänkte jag först att det är skönt att man är mjölkbonde, det här drabbar ju inte mig. Men då hade man inte förutsett den här utvecklingen, säger han.
Agneta Hjellström, lönsamhetsexpert på Svensk Mjölk, understryker att branschen aldrig tidigare sett så här dåliga lönsamhetsnivåer. En del bönder står i dag på randen till konkurs.
- Priset på soja låg på en mycket hög nivå redan för ett år sedan och är inte högre i sig nu. Men omräknat i svenska kronor har det blivit dyrare eftersom kronan sjunkit i värde gentemot dollarn, säger hon.
Agneta Hjellström bedömer att det besvärliga läget kommer att fortsätta året ut. Därför skulle hon gärna se att det EU-finansierade gårdsstödet betalades ut tidigare i år, för att åtminstone på kort sikt motverka de akuta likviditetsproblemen för bönderna.

Tidigare, när det svenska jordbruket och mjölkproduktionen reglerades mer än i dag, var inte bönderna lika utsatta för marknadens nycker. Även om tryggheten kanske var större då vill inte Mats Eriksson se en återgång till gångna tider.
- Det är inte realistiskt. Även om det är en orosfaktor att vara mer beroende av marknaden är man som lantbrukare också intresserad av vinstmöjligheter och att ha flexibilitet, säger han.
Sedan år 2000 driver han sin produktion efter ekologiska principer, något han är glad för i dag.
- Skulle jag ha varit konventionell mjölkbonde fortfarande så hade jag nog inte klarat mig ekonomiskt. Tilläggen jag får som ekologisk bonde är helt avgörande.
I dag får han cirka 3,80 kronor per kilo producerad mjölk, i jämförelse med 2,50 kronor per kilo om han skulle ha bibehållit sin konventionella produktion. I juli förra året var skillnaden ungefär densamma, men priserna betydligt högre. Mats Eriksson ser nu den egna gårdsproduktionen och bättre framförhållning som viktiga faktorer för att undvika några av de fällor som drabbar svenska bönder.
- Kan man producera så mycket som möjligt själv av utsäde och foder så är det givetvis en fördel. Samtidigt gäller det att tänka på att planera mer långsiktigt nu när det är mer svängningar, att inte bara investera i goda tider utan att spara också, säger han.

Agneta Hjellström menar att svenska bönder ändå står väl rustade i ett internationellt sammanhang. Men de kommer få vänja sig vid en fortsatt ryckig prisutveckling.
- Branschen bygger på en långsam produktionskedja, som kan vara svår att para ihop med snabba omställningar. Därför behövs tydliga politiska spelregler för produktionen, säger hon.

Tuff situation för mjölkbönderna

Läget ser dystert ut för svenska mjölkbönder. Den senaste ekonomirapporten från Svensk Mjölk visar att den svaga kronkursen har förvärrat det redan tidigare ansträngda lönsamhetsläget. UNT besökte en mjölkbonde utanför Uppsala för att se hur branschen mår.