Tuff kamp mot sjukhusbakterierna
Akademiska sjukhuset skärper hygienrutinerna för att minska spridningen av multiresistenta bakterier. I år har sjukhuset lyckats halvera de vårdrelaterade infektionerna. Men kampen är långt ifrån över.
Läkaren Erik Normann och sjuksköterskan Birgitta Eriksson.
Foto: Rolf Hamilton
När hon började på intensivvårdsavdelningen för nyfödda vid Akademiska sjukhuset för sexton år sedan bar personalen klockor, vigselringar och örhängen när de jobbade och få använde plasthandskar. I dag är personalen van att plocka av sig alla attiraljer innan de går på sina pass, sprita händerna med jämna mellanrum och ta på sig plasthandskar när de byter blöjor på barnen.
Under året har man jobbat extra för att förbättra hygienrutinerna. Birgitta Eriksson har lett ett särskilt team med uppgift att minska smittspridningen. Hela personalgruppen har fått gå hygienutbildningar och flera nya rutiner har införts. Sängkläderna tvättas till exempel på extra hög värme och stryks för att vara helt torra innan de läggs in i kuvösen, och man har slutat med alla provtagningar som inte är absolut nödvändiga.
Små barn saknar immunförsvar och är extra känsliga för infektioner som orsakats av multiresistenta bakterier - bakterier som utvecklat motståndskraft mot flera typer av antibiotika. I somras avled tre spädbarn på Centrallasarettet i Västerås sedan de smittats av en bakterie som antibiotika inte rådde på.
- Vi får ungefär in ett barn per månad som bär på en multiresistent bakterie. Jag tror det är toppen på ett isberg. Det enda vi kan göra är att se till att smittan inte når fram till någon annan patient, säger Birgitta Eriksson.
43 avdelningar vid Akademiska sjukhuset har arbetat med särskilda satsningar under året för att minska smittspridningen. Det har givit resultat. För ett år sedan drabbades mer än var tionde patient som togs in på sjukhuset av infektioner. I dag drabbas bara en av 25.
- För patienter kan svårbehandlade infektioner medföra långa sjukdomsperioder och ibland till och med kroniska sjukdomstillstånd, säger projektledaren Marie Källman.
Spridningen av multiresistenta bakterier är ett av de största hoten som sjukvården har att tampas med. I övriga världen ser man en kraftig ökning av antalet personer som bär på bakterierna. En tredjedel av de svenskar som åker på semester utanför Europa tar till exempel med sig en oönskad souvenir hem i form av en multiresistent bakterie. I Sverige har man än så länge lyckats hålla smittspridningen i schack.
- Här ser det ofantligt mycket bättre ut än till exempel i England och Sydeuropa. Jag tror det beror på att vi har en väl utvecklad vårdhygien, säger Torbjörn Söderström som är ordförande i VRISS-projektet, Vårdrelaterade infektioner ska stoppas.
Utmaningen för Akademiska sjukhuset är extra tuff. Dels har sjukhuset en stor andel patienter som opereras kirurgiskt och ligger med nyligen hopsydda sår. Dels finns många med nedsatt immunförsvar på grund av till exempel cancerbehandlingar.
- En annan svårighet är att antalet äldre ökar. Kan vi inte möta upp med vårdplatser, måste vi lägga patienterna trängre och då ökar risken för smittspridning, säger Torbjörn Söderström.
Så jobbar vi med nyheter