Tuff ekonomi trots höjda studiemedel

— Regeringen vill ha ett kunskapssamhälle, men då måste man också våga ta kostnaderna för vad ett sådant kostar, säger hon.
UNT bad Föreningssparbanken göra en jämförelse av hur studenternas ekonomiska situation förändrats sedan 1989 fram till idag. Jämförelsen visar att studiemedlet, efter sommarens höjning, nu är på ungefär samma nivå som 1989. Däremot har utgifterna ökat markant.
— Det är tydligt att studenterna i dag har det kämpigare ekonomiskt. Nu är man beroende av en extrainkomst, antingen i form av bidrag eller genom att jobba extra. Det var man inte på samma sätt 1989, säger Erika Pahne på Institutet för Privatekonomi.

Fördubblad bostadskostnad
På sjutton år har bostadskostnaderna för en studentbostad nästintill fördubblats. I jämförelsekalkylen har därför bostadsbidrag räknats in hos dagens studenter, men Erika Pahne understryker att det är långt ifrån alla studenter som beviljas bostadsbidrag.
— Bostadsbidrag kan du bara få fram till du fyller 29 år, förutsatt att man inte lever med barn. Dessutom är bostadsbidrag inkomstprövat så om du har ett sommarjobb och tjänar lite extra pengar kan bidraget dras in.
Men CSN:s presschef Magnus Forss menar att det är missuppfattning att studenter har det sämre idag än tidigare. Omräknat i dagens penningvärde fick de studenter som pluggade 1966 ut 6176 kronor per månad. Alltså betydligt mindre än man får ut idag.
— Det har alltid varit tufft att plugga. Men det stämmer inte att studiemedlet är lägre än tidigare. Sedan 1966 har studiemedlet ökat med 31 procent. Men självklart förstår jag att många studenter har det svårt att få ekonomin att gå ihop.

Många saknar försäkring
SFS:s ordförande Elin Rosenberg menar att ekonomin skapar stor oro bland många studenter.
— Många lever utan försäkringar. Man har inte råd att lägga undan några pengar. Därför blir oförutsedda kostnader som exempelvis tandläkarbesök omöjliga att betala för många studenter. I dag får en tredjedel av landets studenter får ekonomisk hjälp av sina föräldrar varje månad. För oss är det en självklarhet att studenterna inte ska behöva förvänta sig sämre villkor än någon annan grupp. Som student ska man kunna leva som vilken annan medborgare som helst, säger Elin Rosenberg.