– Vi är bland annnat intresserade av att veta om andelen med kvarvarande posttraumatiska reaktioner fortsätter att minska ju längre tid som gått efter katastrofen, säger docent Per-Olof Michel vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet.
När en liknande enkätundersökning gjordes för tre år sedan uppgav cirka en femtedel av de svenska turisterna som varit på plats vid tsunamin att händelserna fortfarande påverkade dem psykiskt, och sex procent att de hade kvarvarande posttraumatiska stressreaktioner.
– För dem som förlorat någon nära anhörig i vågorna eller själva varit nära att omkomma var dock andelen med kvarvarande posttraumatiska reaktioner betydligt högre än så, säger Per-Olof Michel.
I dag genomgår tiotusentals japaner liknande upplevelser som de tsunamidrabbade svenskarna gjorde för drygt sex år sedan.
– Det finns dock en betydande risk för att en högre andel av dem utvecklar svårare stressreaktioner. Efter tsunamin 2004 återvände svenskarna hem till ett intakt samhälle. I Japan däremot har tiotusentals människor inte bara förlorat nära anhöriga och själva varit utsatta för livsfara, de har också förlorat sina hem, säger Per-Olof Michel.
En undersökning som följde upp personer som förlorat sina hem i en jordbävning i Cephallonia i Grekland i augusti 1953 visade att drygt tre fjärdedelar fortfarande efter 50 år hade kvarvarande posttraumatiska besvär.
– Utöver själva katastrofens svårighetsgrad har individuella sårbarhetsfaktorer och det sociala nätverket stor betydelse för risken för svåra långvariga posttraumatiska reaktioner. Två personer som har utsatts för till synes exakt samma trauma kan reagera mycket olika på händelsen, säger Per-Olof Michel.
Finns det risk för att händelserna i Japan i dag väcker till liv posttraumatiska besvär i form av till exempel obehagliga minnesbilder eller mardrömmar hos svenskar som upplevde tsunamikatastrofen julen 2004?
– Det är en intressant fråga som vi hoppas att den nya enkätundersökningen kommer att belysa. I den finns utöver de direkta frågorna möjlighet att lämna personliga kommentarer, till exempel om man påverkats psykiskt negativt av andra katastrofer, säger Per-Olof Michel.