Tryckmätning positivt vid kärlingrepp
Prognosen för patienter som behandlas med ballongvidgning av hjärtats kranskärl blir bättre om behandlingen inte bara styrs av hur förträngningarna ser ut på röntgen utan också av lokala mätningar av trycket inuti kärlen.
Sensorn som användes för tryckmätningen har utvecklats och tillverkas av Uppsalaföretaget Radi Medical Systems, som också finansierat den nya studien. Med sensorn går det att mäta om en förträngning verkligen orsakar syrebrist i hjärtat och behöver åtgärdas.
Studien omfattar över 1000 patienter, alla med förträngningar i minst två av hjärtats tre kranskärl, som med slumpens hjälp fördelades på två grupper.
I den ena styrde enbart förträngningarnas utseende på kranskärlsröntgen behandlingen med ballongvidgning och inläggning av små metallnät, så kallade stentar.
I den andra avgjorde både röntgenundersökningen och lokal tryckmätning om en förträngning skulle ballongvidgas eller lämnas utan åtgärd. Som en följd fick patienterna i denna grupp klart färre stentar inlagda än patienterna i den traditionellt behandlade gruppen.
Att förträngningar inte bör åtgärdas i onödan framgår av den uppföljning som gjorts efter ett år. Då var andelen som avlidit, insjuknat i hjärtinfarkt eller behövt nya kranskärlsingrepp klart lägre i gruppen där kompletterande tryckmätning gjorts än i gruppen med enbart kranskärlsröntgen, 13 respektive 18 procent.
Ballongvidgning och inläggning av stentar görs med hjälp av tunna slangar, katetrar, som förs upp till hjärtat via en blodåder, vanligtvis från ljumsken. I Sverige görs årligen cirka 19 000 ingrepp med ballongvidgning.
Så jobbar vi med nyheter