Trotset är det starkaste vapnet mot terrorn

Charlotta Friborg, UNT:s chefredaktör.

Charlotta Friborg, UNT:s chefredaktör.

Foto: Mikael svemn/arkiv

Uppsala2015-02-15 14:18

Vi skriver den 15 februari, men tyvärr kan det redan konstateras. 2015 är året då medie-, yttrande- och religionsfrihet satts under press i Europa på ett extremt sätt.

Lördagens terrorattacker i Köpenhamn bär skrämmande likheter med attentaten mot satirtidningen Charlie Hebdo i Paris. Förövarna attackerade först dem som nyttjat sin yttrandefrihet, sedan angreps judiska institutioner.

Terrormålet i Köpenhamn var en debatt på temat konst, hädelse och yttrandefrihet med den svenske konstnären Lars Vilks som en av talarna. Vid attentatet mördades en förbipasserande man och flera poliser skottskadades. Nästa mål var en synagoga, där en ung judisk man som höll vakt mördades och poliser skottskadades.

Ändå fanns beredskap. Danmark har under flera år varit ett utpekat terrormål, allt sedan Jyllands-Posten publicerade karikatyrbilder på Muhammed i september 2005. Så var det även i Paris, där flera av redaktörerna på Charlie Hebdo hade polisbeskydd.

Konstnären Lars Vilks har haft livvakter dygnet runt i åtta år, efter att ha tecknat Mohammed som rondellhund. Vilks har genom åren utsatts för ett antal attentat som dock kunnat avvärjas. För fem år sedan attackeras han här på Uppsala universitet, varpå polisen avbröt föreläsningen av säkerhetsskäl.

Arrangörerna av debatten i Köpenhamn var medvetna om att det fanns en hotbild och hade omfattande polisbevakning på plats. Även vid synagogan fanns polisskydd. Det är skrämmande att behöva konstatera att attackerna i Köpenhamn kunde ha medfört ännu fler dödsoffer om beredskapen hade varit svagare.

Hoten mot våra medborgerliga friheter kommer just nu från flera olika håll. I slutet av förra året inträffade angrepp mot moskéer i olika delar av Sverige. Året började med en rasistattack mot moskén här i Uppsala, också det ett försök att skrämma och kuva en religiös minoritet.

Rasistattackerna mot EU-migranterna har blivit fler, och vid ett antal tillfällen har tiggares tältläger utsatts för mordbrand. Även dessa fega angrepp är ett slags terror.

På torsdagen arrangerade riksdagens konstitutionsutskott en öppen hearing om säkerheten för medier och journalister. Expressens chefredaktör Thomas Mattsson och jag var några av talarna.

Bara en dag senare, på fredagen, utsattes Expressen för ännu en hotfull aktion, denna gång från den nazistiska gruppen Svenska motståndsrörelsen, som händelsevis just nu är föremål för tidningens granskning. Tre personer har anhållits som misstänkta för förberedelse till grov misshandel och olaga hot mot grupp.

Gång på gång bekräftas hur sårbart vårt öppna samhälle är. En eller två män, förblindade av en hatisk ideologi, kan med automatvapen i hand orsaka död och lidande för väldigt många människor. Någon kan i skydd av mörkret tända på en moské eller ett tältläger där människor ligger och sover. Högerextremister använder både nätet och nävarna för att utöva påtryckningar.

Terrorns mål är inte bara att döda dem som är det direkta målet för attacken. Terrorns mål är att göra oss alla förlamade av skräck. Vi får inte vara naiva. Det öppna samhället kan behöva stärka skyddet av medborgerliga fri- och rättigheter.

Men historien visar också att det starkaste svaret mot terrorn är trotset från vanliga medborgare – som fortsätter att ta bussen till jobbet, som fortsätter att gå till sina helgedomar, som besöker kaféer och marknader och som fortsätter att utöva sin konst och sitt journalistiska uppdrag.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om