Enligt LR centralt har inte frågan MBL-förhandlats på ett korrekt sätt, och därför har produktionsnämnden vård och bildning avvaktat med att ge klartecken.
Lars Palmqvist är rektor på Linnéskolan:
— Det är få frågor som det informerats om så mycket som den här. När vi tog upp ärendet i samverkansgruppen reagerade ingen.
Rektorn backar upp
Att många elever på gymnasiet i Uppsala känner liten delaktighet — trots att just möjligheten att ha insyn i skolans arbete och kunna påverka är ett viktigt mål för skolan — var ett tungt vägande skäl till varför Lars Palmqvist backar upp projektet.
— Jag tror inte att eleverna kommer att göra revolution. Det handlar om att bredda deras möjligheter att komma till tals och känna delaktighet. Man ska också komma ihåg att det handlar om en försöksverksamhet. Går det inte bra så finns inte projektet om två år, säger han.
Sade tydligt nej
Tommy Forsberg, LR-ombud på Linnéskolan, ger en delvis annorlunda bild av processen.
—Vi sade i mars klart och tydligt nej i samverkansgruppen, där alla fackliga organisationer på skolan finns representerade, till att delta i försöksverksamheten. Därefter klubbade skolkonferensen igenom att skolan skulle vara med.
Enligt Tommy Forsberg fanns det en oro över vilken typ av inflytande eleverna skulle få. Personal har varit negativ till att eleverna, i ett tidigare skede, föreslogs få inflytande över ekonomi och lärarnas fortbildningsbehov. Sedan de frågorna lyfts bort från styrelsen har fler ställt sig bakom. Den troliga utgången är att parterna kommer överens och att produktionsnämnden vård och bildning tar beslut i början av hösten.
Tillräckligt engagemang?
—Men det finns fortfarande lärare som undrar om engagemanget bland eleverna är tillräckligt. När frågan tagits upp i klassråd har alla ställt upp på idén att ha en styrelse med elevmajoritet. När frågan ställts om viljan att hjälpa till och ta ansvar, har få räckt upp handen. Så har det varit i de flesta klasser, säger Tommy Forsberg.
Han betonar att det inte handlar om att motverka elevdemokrati, och att det nu verkar som att personalen kan acceptera att modellen prövas.
Trots att bara en skola ser ut att komma i gång med försöket i höst ser gymnasiechefen i Uppsala Ove Bergvall det inte som ett misslyckande:
—Det här är inget man kan pressa fram, styrelser med elevmajoritet hänger på intresset från elevhåll, säger han.
Läs mer i UNT - Elevrådsordföranden som vill stärka skolans anda