Trögt för jämställdhet på länsstyrelsen
Det är dåligt ställt med jämställdheten på länsstyrelsen i Uppsala. Tre av fyra chefer är män. Dessutom har få anställda utländsk bakgrund. Det visar UNT:s granskning.
Det är ingen smickrande uppgift för en myndighet med huvudansvar för jämställdhetsarbetet i länet.
Det är också dåligt ställt med den etniska mångfalden. Ansvaret för integrationsfrågor ligger på länsstyrelsens bord. Men i det egna huset är det bara fem av 174 anställda som har utländsk bakgrund. Ingen av dessa har någon chefsställning.
Hög medelålder
Att tiden verkar ha stått stilla i huset längst ner på Kungsgatan i Uppsala har sina förklaringar, menar Gunnar Bergengren, personalchef.
—Vi dras med en hög medelålder, den ligger strax under 50 år, och låg personalomsättning. Många har jobbat här väldigt länge och anställdes i en tid då man inte var medveten om könsordningen på samma sätt som i dag. Sen måste vi alltid titta på förtjänst och skicklighet när vi tillsätter folk.
Men att manliga chefer skulle ha jobbat länge och därigenom blivit en bromskloss, är en tolkningsfråga.
Till den innersta chefskretsen, dit enhetscheferna räknas, har nämligen flertalet män anställts på 1990-talet eller senare.
Tror på förändring
Exempelvis anställdes länsantikvarien för 1,5 år sedan. Näringslivsdirektörn fick chefsjobbet i början på 1990-talet, försvarsdirektören anställdes 1994, ekonomichefen började 1995 och länsarkitekten fick jobbet för tre år sedan.
Gunnar Bergengren menar att situationen säkerligen kommer att se annorlunda ut om några år.
—Några av våra senast anställda chefer är kvinnor, stabschefen och vår socialdirektör. Problemet är att vi har så få kvinnliga sökande.
Även personer med utländsk bakgrund är svårt att rekrytera, menar Gunnar Bergengren.
"Dåligt betyg"
—Länsstyrelsen är inte en sån arbetsplats som attraherar personer med annan etnisk tillhörighet. Jag håller med om att det är ett dåligt betyg för oss och vi är medvetna om situationen. Våra mångfaldhets och -jämställdhetsplaner är ständigt aktuella.
Nya jämställdhetsdirektören Margareta Hede, som tillträder 1 maj, framhåller att det finns många män på länsstyrelsen som jobbar för jämnställdhet.
—Medvetenheten handlar inte alltid om man är man eller kvinna. Sen arbetar vi för att våra anställa, många av dem specialister på sitt sakområde, synliggörs utåt även om de inte är chefer.
Landshövding Anders Björck pekar också han på den höga medelåldern som ett problem. Att så få personer med utländsk bakgrund har juristutbildning är en annan stötesten.
Gammal struktur
—Vi lever kvar i en gammal struktur men kan inte göra så mycket förrän föryngringsprocessen tar fart, det går ju inte att avskeda folk för att de har fel kön eller inte representerar mångfalden i samhället.
Han påpekar också att UNT inte heller är så jämställd högst upp i toppen.
—Det är bara att titta i redaktionsrutan, så förstår man att ni kastar sten i glashus.
UNT: Är det en cementerad maktstruktur som länsstyrelsen representerar?
—Vi har ett problem, ja, men folk ska tillsättas efter kompetens och det är få kvinnor med tillräcklig utbildning och erfarenhet som söker chefsjobben, tyvärr. Jag ser dock med våra framtida pensionsavgångar möjligheter att ta in fler kvinnor, invandrare och ungdomar när vi nyanställer.
Han tillägger:
—Jag har bara varit här i två år och kan inte lastas för allt, du borde prata med förra landshövdingen, Ann-Chatrine Haglund och fråga henne varför det ser ut som det gör idag.
Så jobbar vi med nyheter