Mitt i nybyggen och gatuarbeten badar ett 1800-talshus i solsken och fågelkvitter. Det är få som vet var Enhagen ligger och just det här huset är väldigt speciellt, det finns inte ens originalritningar.
– Vi tittade på många hus och det här var det enda vi hade råd med. Man vet inte säkert när det är byggt, men kanske 1897 eller 1898. Det saknas ritningar och vi upptäckte en hel del som inte var lätt att åtgärda eftersom det är lite snett och vint på sina ställen, berättar Annika Runeskjöld.
Hon visar bilder från början av 1900-talet. Huset står mot en åker i närheten av området Klockarängen. Även på 80-talet skrevs det om Enhagen som ett område ”i stadens utkant”. Fram till 70-talet hade det bott tre familjer på tomten, två inhysta i stora huset och en i det mindre. Då hade man fortfarande torrdass, men el och vatten drogs in strax innan familjen Runeskjöld flyttade in 1980, som minns att det hade en lantligt känsla även då.
– Vi vaknade till ljudet av tuppar från en gård här intill, berättar Kjell Runeskjöld.
Projekten med huset har varit många, och det tog tid att få ordning på allt.
– Taket läckte som ett såll, det var hinkar och duttande och donande med taket den första tiden, berättar Annika.
Läckande tak var det första som de var tvungna att åtgärda. Många andra projekt följde, bland annat att bygga om uthuset som numera består av två delar. Den ena innefattar tvättstuga, förråd, en jordkällare, och den andra delen är en tvåa som används som uthyrningsdel.
– Det var märkligt. Uthuset sjönk hela tiden på ena sidan. Sedan upptäckte vi att en grävlingsfamilj hade byggt bo under den tunna cementgrunden! Vi fick lyfta upp hela huset med domkraft och gjuta en ny grund, berättar Kjell Runeskjöld.
Grävlingarna var inte det enda hindret i ombyggnationen.
– Vi fick ju inte riva utifrån för stadsbyggnadskontoret, så vi var tvungna att byta ut en vägg i taget, berättar Kjell Runeskjöld.
Men paret avskräcktes inte utan har fortsatt med bygg- och inredningsprojekt så länge de bott i huset. Bland annat har de målat om hela huset i vitt och ljusgrått, byggt en altan och byggt ut huset åt två håll.
Inomhus har de genom åren skapat en gammaldags och hemtrevlig atmosfär, där kopior och original från 1800-talet blandas.
– Pappa handlade 1800-talstavlor när han var i Paris efter kriget och de passar ju bra in i det här huset, säger Kjell.
Det verkar som att varje sak i huset har en egen historia. I ena hallen står en hälsingeklocka som liksom de två sofforna i matsalen är från Kjells föräldrahem. För att få in mer ljus har Runeskjölds plockat bort väggen mellan matsalen och köket och öppnat utåt genom att flytta ett fönster i köket.
– Men badrummet är bland det bästa vi har gjort. Golvvärme, kakel och handfat från Spanien och både dusch och bubbelpool. Men det tog sin tid att få ihop, säger Annika.
Ett vinskåp fungerar som handduksförvaring, och färgerna i kaklet går igen i krukor och möbler.
Både i sovrummet och i salongen på övervåningen finns vackra kakelugnar, liksom i vardagsrummet på bottenvåningen.
– De värmer så bra på vintern, det brukar räcka med att ha en i gång, säger Annika Runeskjöld och tillägger att det är terapeutiskt att hålla på med hemmet.
Trädgården är vacker, har flera äppelträd och är omgärdad av rosenbuskar som ger insynsskydd när de blommar.
– Äppelträden är troligtvis lika gamla som huset, och tre av dem är av den ovanliga sorten åkerö, en vinteräppelsort som kan förvaras länge, säger Kjell.
Medan han berättar om humlebersån som växte där förr påminns han om en näst intill tam skata som höll till i trädgården i flera år, de döpte den till Kraxe.
– Den hoppade inte som skator gör mest, utan gick steg för steg efter mig. Eller satt och fikade med mig på altanen. Om jag gick in i huset kunde den kraxa efter mig tills jag kom tillbaka. När vi kom hem efter fem veckors resa var den försvunnen och har inte synts till sedan dess.
När vi tar farväl berättar Kjell en sista anekdot om den ingången, som har vackra 1850-talsdörrar.
– De kommer från en krog i Danmark. Vi har semestrat där i över 20 år, och en sommar skulle de byta dörrar. Jag betalade en flaska vin för dem!