2009 ökade sport- och fritidsbutikerna sin omsättning med tio procent mot tidigare år och 2010 ser ut att ha givit ytterligare försäljningsökningar. Stadiumkedjan sprängde i somras för första gången femmiljardersgränsen.
Novemberhandeln var 34 procent högre 2010 än året före, något som fick Handelns utredningsinstitut, Hui, att varna för risken att sortbutikernas lagerhyllor skulle tömmas inför den viktiga decemberhandeln, men den oron kom på skam.
Även i Uppsala har sport och fritid sålt som smör. Intersportbutikerna i Boländerna och Gränby har ökat omsättningen med sju respektive 12 procent från 2007 till 2009. Team Sportia i staden har under samma period visat omsättningsökningar med 29 procent.
Vadan denna framgång?
– Branschen tror att det är flera lyckliga och positiva omständigheter som ligger bakom detta. Dels lågkonjunkturen, som historiskt sett brukar starta trenden att vi rör mer på oss hemma, under enkla förutsättningar i skog och mark. Dels har vi haft två fantastiska kalla vintrar och så har vi en resetrend på väg, efter Thailandsresorna, med familjeresor till de svenska fjällen, förklarar Claes Forsberg, vd på branschorganisationen Svenskt sportforum.
Inte oväntat händer nu mycket i sportsvängen: Team Sportia köpte i höstas Sportex, för att lägga ner flera av dessa butiker. En sockrad bransch lockar också till sig nya sötsugna aktörer: Både norska jätten XXL och franska Decathlon är på väg att etablera sig i Sverige. Kunniga konsumenter och bra kundström lockar, tror Claes Forsberg.
– De gamla etablerade kommer att snäppa upp sig och stå redo ännu bättre när de nya kommer in på marknaden. Och de nya kommer att vara inlästa på den svenska marknaden, kunderna och efterfrågan. Så för alla oss som gillar sport är detta bra, menar Claes Forsberg.
Sverige har länge varit bra på det som kallas running och winter. Framtiden ser han i outdoor-segmentet, typ fjällvandringar och scouting för vuxna. Får han drömma lite, ja, då ser han nischade butiker, saluhallar av specialister inom olika sport- och fritidsområden.
– Redan i dag finns till exempel på Norrlandsgatan i Stockholm säkert tio konceptbutiker, som ägs direkt av leverantörerna. De räknar inte med några enorma intäkter just där, men har chans att marknadsföra och berätta om hela sitt sortiment på ett annat sätt än på de stora kedjorna, förklarar Claes Forsberg.