De har en könsidentitet som varken är manlig eller kvinnlig. Sosso, Lo Håkansson, Mio Tholerus och Lo Silverstjärna är intergender - mellan könen.
Vi träffas på ett kafé i Uppsala för att de ska förklara vad det innebär att vara det tredje könet och varken definiera sig som antingen kvinna eller man.
Sosso är 25 år och kom ut för bara några månader sedan. Efter att ha träffat en person som definierade sig själv som intergender letade Sosso upp en community på internet.
Och plötsligt var det som att alla bitar föll på plats.
– Tidigare har jag försökt passa in och leva upp till allas förväntningar. Men nej, det har aldrig känts rätt. Jag känner mig ganska könslös.
Tiden innan hade Sosso haft en stark transfobi och kunde allt som oftast säga nedlåtande saker om transpersoner. Nu så här i efterhand tror Sosso att det kan bero på att hen var vilsen med sin egen identitet. Att närma sig sitt rätta jag var skrämmande.
– Men nu är det befriande att veta vem man är, säger Sosso.
Ett annat ord för intergender är icke binär och beskriver en person som inte passar in i den rådande könsnormen av manligt och kvinnligt. Tvärtom vad många tror, har intergender inget med sexualitet att göra, man kan vara homosexuell, heterosexuell, bisexuell, asexuell eller något annat som stämmer in på ens sexuella identitet.
– Ja, för det handlar inte om sex. Tror till exempel inte att det finns nån i hela världen som blir kär i en persons bröst. Man blir kär i en person och så är det också för oss, säger Sosso.
Vissa kallar Sosso för hen, andra använder pronomenet hon. De som säger hon kan göra det för att vara taskig och i brist på respekt. De vägrar ta Sossos könsidentitet på allvar. Då kan folk säga saker som "Kan du inte vara tjej på ditt eget sätt då?", "Måste du fundera så mycket?" och "Du tyckte ju om rosa när du var åtta, då kan du väl inte säga att du inte vill vara tjej".
– Jag blir fruktansvärt provocerad, för jag har mått dåligt i många år och sen är det som att min existens underkänns.
Sosso har också stött på personer som känner sig kränkta om de inte vet vad de har framför sig.
– Om jag säger att jag är ingendera blir de helt galna. Jag kommer ihåg en kille jag hade en diskussion med och han gav sig inte, han ville veta om jag var en kvinna eller man. Till slut tyckte han att han hittat svaret och sa "ja, men du har ju haft mens, då är du ju en tjej. Suck...
Intergender betyder inte samma sak för alla som definierar sig som det. En del känner sig som både tjej och kille. Andra befinner sig mellan de två könen. Många känner sig inte som något kön alls och en del vill förändra kroppen med hormoner och/eller kirurgi.
En av dem är Lo Silverstjärna, 18, som vill trycka tillbaka sina maskulina uttryck och lyfta fram det feminina, för att skapa en slags balans mellan de två. Lo definierar sig som transfeminin, icke binär och brukar även kalla sig för genderqueer, som är ett paraplybegrepp för olika könsidentiteter som inte följer tvåkönsnormen.
– Jag har nog aldrig känt mig som man. Nu äter jag hormoner och feminiserar mig med smink. För mig handlar det mer om att inte vara man än om att vara kvinna.
I 12-årsåldern, när kroppen började förändras, började Lo hata sin kropp. På det följde några svåra med nedstämdhet för att det yttre inte stämde överens med vem Lo innerst inne var. Sen tog det fyra år innan Lo vågade komma ut.
Där bögar och flator befann sig för 30 år sedan, i en garderob på glänt, där befinner sig de som har ett annat mentalt kön och som inte känner sig hemma i rådande könsnormer, menar Lo Silverstjärna.
– Om oss är det fortfarande ganska tyst. Folk tänker "där är den där konstiga som inte går att könsbestämma, säger Lo Silverstjärna.
Bredvid i soffan sitter Lo Håkansson, 24 som kort och gott definierar sig som människa.
– Det andra är bara en social konstruktion som bygger på förväntningar på hur tjejer och killar ska vara. Jag är lite av allt och vill inte att människors fördomar ska begränsa bilden av mig som person.
Dagen innan intervjun berättade Lo Håkansson för sina föräldrar att hen är intergender när de frågade vad intervjun skulle handla om.
– Jag pratar aldrig om att jag "kommer ut" annars, för det ger en bild av att jag döljer något från början, vilket jag inte gör. När det kommer på tal försöker jag bara väva in det helt naturligt i samtalet. Om jag kommer ut som om det vore en stor sak upplevs det också som en stor sak av andra.
Mio Tholerus, som är 20, förklarar sin könsidentitet så här:
– Jag vill inte behöva förhålla mig till folks förväntningar utifrån kategorierna kvinna eller man. Jag vill vara fri i mitt könsuttryck. Det jag vet är att jag inte är entydigt kvinna eller man.
Vissa menar att icke-binära gör det svårt för sig själva som lägger tid på att tänka på vad de är. Men det är inte så konstigt, menar Mio Tholerus.
– Samhället är uppbyggt efter en tvåkönsmodell och står du utanför den är det omöjligt att inte reflektera över könsidentiteter och samhällets strukturer.
Att införa ett tredje juridiskt kön i Sverige skulle underlätta, tycker Lo Håkansson. Då skulle personer med ospecifik könstillhörighet få ett erkännande och mötas med respekt.
– Ibland när jag måste fylla i papper där man ska kryssa i om man är man eller kvinna gör jag en egen ruta och skriver "annat". Men det är inte alla dagar jag orkar komma ut. Om jag är på exempelvis en myndighet kan det flytta fokus från vad jag egentligen är där för och i stället handla om hur jag definierar mig, säger Lo Håkansson.
Ingen vill bil behandlad på något särskilt sätt, mer än att bli benämnda som hen och icke binär.
Sasso får frågan:
Är du kille eller tjej?
Och svarar:
– Nej. Jag är ingetdera. Ja, både och. Ibland. Mitt emellan.