Jobba hemma
Lena Jonsson, Uppsala produktstrateg på Cytiva (fd GE Healthcare):
Bara för att man jobbar hemma måste man inte sluta cykla till jobbet, tänkte Lena Jonsson. Så varje arbetsdag inleder hon även nu med att cykla närmare en mil.
– Jag mår bra av cyklingen och kommer igång av den. Men jobbarkompisarna tycker att jag är lustig, säger hon och skrattar.
Även Lenas man och äldste son har sedan pandemin bröt ut jobbat/pluggat hemma.
– Vi har turen att ha gott om plats, så det funkar bra. Det som varit jobbigt är väl allt ätande... plötsligt måste vi laga lunch varje dag.
Trots att hemmet numera är arbetsplats tycker Lena att hon blivit bättre på att skilja på jobb och fritid. Hon har byggt upp en liten arbetshörna i yngste sonens rum och ser till att enbart jobba där. Och att inte slå på jobbdatorn efter att hon slutat.
– Förut plockade jag ofta upp datorn på kvällen. Nu kan jag sitta lite längre eftersom jag inte behöver lägga tid på att cykla hem, och blir därför mer färdig.
Hur effektiv är du hemma?
– Om jag behöver läsa eller skriva är jag mer effektiv hemma än på jobbet, där jag sitter i kontorslandskap och rätt ofta blir störd. Men de där smågrejerna som man brukade avhandla snabbt tar längre tid nu eftersom man måste boka in möten.
Lena Jonsson saknar kollegerna, och för att inte helt tappa det sociala har hennes arbetsgrupp en videochatt varje morgon.
– Vi sitter med varsin kopp kaffe och pratar om vad vi gjorde i helgen och sånt. Det funkar faktiskt bra.
Patric Kiraly, utvecklingsledare på kulturförvaltningen, Uppsala kommun:
Pandemin har gjort Patric Kiralys tillvaro klart mindre flytande. Från att ha ilat mellan kommunens olika kontor har han nu en fast plats – det egna köksbordet – samt en daglig fikastund på Teams med sina närmaste kolleger.
– Det hade vi inte förut eftersom vi satt på olika ställen, säger han.
När alla nu jobbar hemifrån tycker han att de lärt känna varandra på ett annat sätt.
– På ett sätt blir det en finare relation, eftersom man får en inblick i varandras privatliv. Har vi till exempel videomöte vid 14.30 får de se och höra mina barn komma hem från skolan.
Patric Kiralys främsta uppgift nu är att hantera den enorma omställning av kulturen som pandemin tvingar fram. Det passar honom: han gillar förändring. Hade corona försvunnit i maj hade vi inte lärt oss något, menar han. Nu tror han att de nya framtvingade arbetsrutinerna kommer att leva kvar i form av färre fysiska möten.
– Transportlogistiken jag hade förr känns ju helt crazy nu i efterhand. Jag ser stora vinster i hur vi jobbar med möten nu, men utmaningen är att man blir lite för ensam i sina tankar. Inget snack om att riktiga möten också behövs.
Patrics fru jobbar också hemifrån och brukar påminna honom om en paus från de många timmarna framför skärmen.
– Jag har aldrig tränat så mycket som nu, och jag märker att det behövs. Jag sitter ju inte skitergonomiskt, säger han och tittar ner på köksstolen.
– Jag skulle kunna ta hem en stol och ett höj- och sänkbart bord ... men var skulle vi ställa det? Haha, jag lever hellre i min valda estetik.
Maria Albing, Alsike, studievägledare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU):
När Maria Albing vaknar har hon 30 cm till arbetsplatsen. I sovrummets ena hörn har hon ställt familjens förra köksbord – modell mini – samt en kontorsstol och två skärmar hon lånat hem från jobbet.
– Först hade jag min laptop och satt på barnens gamla tripp-trapp-stol. Men jag insåg snabbt att jag behövde ordentlig utrustning.
Anställda på SLU får välja om de vill jobba hemma. För några funkar det inte, berättar Maria Albing; en kollega kan till exempel inte koncentrera sig utan städar mest och en annan tycker att det blir för ensamt. Själv känner Maria Albing att det överlag funkar bra.
Men hon saknar det sociala. Som studievägledare träffar hon vanligtvis många studenter – nu blir det karriärvägledning via videolänk i stället.
– Det är väl det tråkigaste. När man träffas på riktigt kan man visualisera på whiteboardtavla, läsa av kroppsspråk och annat. Men vi har nu tvingats bli bättre på de digitala samtalen, och det kommer vi ha nytta av också efter pandemin.
Eftersom timmarna framför skärm blivit betydligt fler har Maria Albing installerat ett program som påminner henne om att ta paus en gång i timmen.
– Jag gör stretchövningar och tittar ut genom fönstret för att kunna fästa blicken långt bort. Vi har också fått en extra timmes friskvårdstid i veckan, men den är jag dålig på att utnyttja.
Hon ser en stor fördel med att jobba hemma: att få mer tid med barnen.
– När de kommer hem från skolan brukar vi småprata en stund. Och eftersom jag slipper pendlingstiden kan jag sluta tidigare. Familjelogistiken blir betydligt enklare.