Personer med kopplingar till Foxtrot-nÀtverket.
Under torsdagen slÀppte Brottsförebyggande rÄdet, BrÄ, siffror över hur mÄnga brott som anmÀldes i Uppsala 2023. à ret prÀglades av vÄldsvÄgen och konflikterna kring Foxtrot-nÀtverket vilket Àven ger avtryck i statistiken.
En brottskategori som sticker ut Àr försök till mord eller drÄp vilket resulterade i 48 anmÀlningar till Uppsalapolisen. Det Àr mer Àn en tredubbling jÀmfört med 2022 och den högsta siffran som noterats pÄ Ätminstone 25 Är. NÄgon statistik över fullbordade mord finns dock inte.
Om man istÀllet tittar pÄ vardagsbrott som vÄld, hot, stölder, sexbrott, rÄn och bedrÀgerier, det vill sÀga brott mot brottsbalken, sÄ blev resultatet 20 643 anmÀlningar i Uppsala 2023.
BedrÀgerier med kontokort ökade kraftigt under 2023.
Det Àr en ökning med 13 procent jÀmfört med 2022. De anmÀlningar av vardagsbrott som ökade mest gÀller bedrÀgerier dÀr det blev en uppgÄng pÄ runt 2 000 Àrenden. RÀknar man bort den ökning av bedrÀgerier som skedde i fjol blev det totala antalet anmÀlningar för de övriga brottstyperna ungefÀr lika mÄnga som under 2022.
Konflikterna kring Foxtrot-nÀtverket och telefonbedÀgerier mot Àldre var nÄgot av det som pÄverkade brottsstatistiken för Uppsala under 2023.
Ett undantag Àr dock anmÀlningar om olaga hot som ökade med 22 procent. Sexualbrotten gick upp med 2 procent medan anmÀlningarna om misshandel gick ner 4 procent och inbrotten sjönk med 8 procent.
JÀmfört med flera andra stÀder av liknande storlek görs fÀrre brottsanmÀlningar per invÄnare i Uppsala.
JĂ€mfört med andra kommuner av likvĂ€rdig storlek anmĂ€ls relativt fĂ„ brott i Uppsala sett till antalet invĂ„nare. Av landets 290 kommuner hamnar Uppsala pĂ„ plats 84, lĂ„ngt efter stĂ€der som Norrköping, VĂ€sterĂ„s, Ărebro och Helsingborg dĂ€r anmĂ€lningarna per invĂ„nare Ă€r betydligt högre.
En majoritet av svenskarna tror att brottsligheten ökar. Men statistiken ger en annan bild. I fjol anmÀldes 8 525 vardagsbrott rÀknat per 100 000 Uppsalabor. Det Àr betydligt lÀgre Àn nivÄerna i slutet av 1990-talet dÄ siffran ofta var runt 10 000 anmÀlningar per 100 000 invÄnare.
"En majoritet tror att brottsligheten ökar men i verkligheten gÄr den ner", sÀger Manne Gerell, docent i kriminologi,
Att folk tror att kriminaliteten vÀxer medan den till stor del gÄr ner kan bero pÄ medierapporteringen tror Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet.
â Medierna skriver varje dag om grova brott men bara en gĂ„ng om Ă„ret att mycket av brottsligheten minskar men det Ă€r den dagliga rapporteringen man minns.
Enligt Manne Gerell har det uppkommit en polarisering dÀr ett fÄtal individer stÄr för den grova kriminaliteten medan en vÀxande andel inte begÄr brott.
â Det har skett en civilisering dĂ€r vĂ„ld inte lĂ€ngre accepteras och dessutom har skötsamheten bland ungdomar ökat, sĂ€ger han.