Personer med kopplingar till Foxtrot-nätverket.
Under torsdagen släppte Brottsförebyggande rådet, Brå, siffror över hur många brott som anmäldes i Uppsala 2023. Året präglades av våldsvågen och konflikterna kring Foxtrot-nätverket vilket även ger avtryck i statistiken.
En brottskategori som sticker ut är försök till mord eller dråp vilket resulterade i 48 anmälningar till Uppsalapolisen. Det är mer än en tredubbling jämfört med 2022 och den högsta siffran som noterats på åtminstone 25 år. Någon statistik över fullbordade mord finns dock inte.
Om man istället tittar på vardagsbrott som våld, hot, stölder, sexbrott, rån och bedrägerier, det vill säga brott mot brottsbalken, så blev resultatet 20 643 anmälningar i Uppsala 2023.
Bedrägerier med kontokort ökade kraftigt under 2023.
Det är en ökning med 13 procent jämfört med 2022. De anmälningar av vardagsbrott som ökade mest gäller bedrägerier där det blev en uppgång på runt 2 000 ärenden. Räknar man bort den ökning av bedrägerier som skedde i fjol blev det totala antalet anmälningar för de övriga brottstyperna ungefär lika många som under 2022.
Konflikterna kring Foxtrot-nätverket och telefonbedägerier mot äldre var något av det som påverkade brottsstatistiken för Uppsala under 2023.
Ett undantag är dock anmälningar om olaga hot som ökade med 22 procent. Sexualbrotten gick upp med 2 procent medan anmälningarna om misshandel gick ner 4 procent och inbrotten sjönk med 8 procent.
Jämfört med flera andra städer av liknande storlek görs färre brottsanmälningar per invånare i Uppsala.
Jämfört med andra kommuner av likvärdig storlek anmäls relativt få brott i Uppsala sett till antalet invånare. Av landets 290 kommuner hamnar Uppsala på plats 84, långt efter städer som Norrköping, Västerås, Örebro och Helsingborg där anmälningarna per invånare är betydligt högre.
En majoritet av svenskarna tror att brottsligheten ökar. Men statistiken ger en annan bild. I fjol anmäldes 8 525 vardagsbrott räknat per 100 000 Uppsalabor. Det är betydligt lägre än nivåerna i slutet av 1990-talet då siffran ofta var runt 10 000 anmälningar per 100 000 invånare.
"En majoritet tror att brottsligheten ökar men i verkligheten går den ner", säger Manne Gerell, docent i kriminologi,
Att folk tror att kriminaliteten växer medan den till stor del går ner kan bero på medierapporteringen tror Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet.
– Medierna skriver varje dag om grova brott men bara en gång om året att mycket av brottsligheten minskar men det är den dagliga rapporteringen man minns.
Enligt Manne Gerell har det uppkommit en polarisering där ett fåtal individer står för den grova kriminaliteten medan en växande andel inte begår brott.
– Det har skett en civilisering där våld inte längre accepteras och dessutom har skötsamheten bland ungdomar ökat, säger han.