– Det här är en tickande bomb om det inte tas på allvar, säger Ahmed Abdirahman, grundare av stiftelsen The Global Village och Järvaveckan.
I rapporten "Fakta för förändring" har stiftelsen tillsammans med SCB tagit fram statistik över de 500 000 personer som bor i Sveriges 61 utsatta områden. Man har tittat på parametrar som utbildning, arbete och ekonomi hos invånarna. Rapporten är unik i sitt slag då siffrorna från de utsatta områdena normalt sett inte bryts ut ur statistiken.
Siffrorna visar att i de utsatta områdena är det endast sju av tio niondeklassare som går ut högstadiet med behörighet till yrkesprogram på gymnasiet. I övriga Sverige är det nästan 87 procent som når behörighet.
Det är också detta som är den viktigaste utmaningen att lösa i de utsatta områdena, säger Ahmed Abdirahman.
– När man pratar om de utsatta områdena handlar det ofta om kriminalitet. Det är sällan fokus sätts på skolan. Samtidigt går hundratals ungdomar varje år ut högstadiet utan behörighet till yrkesprogram. Det är skrämmande att den frågan är så osynlig.
Förutom faktumet att gymnasieutbildning ofta krävs för att få ett arbete kan en högre andel godkända elever också bidra till att minska brottsligheten.
– Ungdomar som har fått en god utbildning löper mindre risk att bli rekryterade till kriminalitet, säger Ahmed Abdirahman.
Att högstadieskolor i vissa av de utsatta områdena får stänga ner beskriver Ahmed Abdirahman som sorgligt. Samtidigt tror han att det är viktigt att hitta andra alternativ om en skola inte klarar av att leverera resultat.
– I vissa fall tror jag inte att det är värt att ge de här skolorna konstgjord andning i all evighet. Ibland är det nog bra att stänga skolor och hitta andra alternativ. Det är bättre än att spela tärning med allas vår framtid.
Ahmed Abdirahmans förhoppning är att den nya rapporten dels ska bidra till att skapa dialog om de utsatta områdena. Dels hoppas han att beslutsfattare och medier ska uppmärksamma den. Men också att den ska nå de utsatta områdenas invånare.
– Jag tror att det är viktigt att man i diskussionen börjar blicka mera framåt i stället för att bara titta på det som varit. Vilken framtid ska barnen som föds i dag få och vad har samhället för ansvar i det? Jag hoppas att rapporten öppnar upp för mer fruktbara samtal om de utsatta områdena, säger Ahmed Abdirahman.