Butikscheferna Susanna Delborn och Isaac Tingey.
Något har hänt på second hand-butikerna. Trots att vi köper och rensar ut kläder som sällan förr har nog många reagerat på att priserna på second hand-kläder har ökat i pris.
Vintageentusiasten Noc Hankrai minns när hon kunde köpa jackor som såg nya ut för 100 kronor:
– Nu kan jag inte hitta sådant längre. Man vill konsumera mer hållbart, men om priserna nästan är som för nya plagg blir det inte samma sak.
Enligt Isaac Tingey, biträdande butikschef på Beyond Retro i Uppsala, beror prisstigningen till stor del på ökade kringkostnader.
Är det inte dyrare eftersom vintage har blivit mer trendigt?
– Nej, det handlar om stigande kostnader, från personal och lokalhyror till el och inköpspriser, säger han.
Jessica Eriksson, butikschef på Myrorna, berättar också om ökade kostnader.
– Vi har funnits i över 125 år och märker att intresset för secondhand bara växer. Men alla våra kostnader ökar: personal, lokaler, el. Då måste vi höja priserna, säger Jessica Eriksson.
""Alla våra kostnader ökar: personal, lokaler, el. Då måste vi höja priserna," säger Jessica Eriksson, klädd i trendigt workwear. Hon bär den trendiga workwear.
Även hos Loppis Poppis, en mindre kedja med butiker i Uppsala och Rotebro, har priserna höjts.
– Förr kunde ett plagg kosta 30 kronor, men nu måste det säljas för minst 70 kronor för att det ska vara värt att ha i butiken. Vi fokuserar på kvalitet framför kvantitet. Alltför fyllda klädställningar lockar inte kunder längre, säger ägaren Jenni Parviainen.
"Cirka 70 procent av alla kläder vi får in kan vi sälja," säger Röda Korsets biträdande butikschef Elias Bjurström.
Många Uppsalabor skänker utrensade kläder, enligt flera butikschefer.
– Vi tar emot allt. Cirka 70 procent av alla kläder vi får in kan vi sälja. Resten är antingen smutsiga, trasiga eller ohygieniska, och de skickas till återvinning, säger Röda Korsets biträdande butikschef Elias Bjurström.
Vad händer med osålda kläder?
– De skickas vidare till Tyskland för återvinning. De blir till exempel trasmattor eller andra återvunna produkter.
Y2K och workwear, det vill säga arbetskläder (helst slitna) är dagens trend, enligt Isaac Tingey på Beyond Retro.
– Vi roterar plagg mellan våra butiker här och utomlands. Om de inte säljs efter det, återanvänder vi materialen och skapar något nytt, som tygpåsar eller denimjackor, säger Isaac Tingey på Beyond Retro.
Myrornas osålda kläder skickas till lagerbutiken i Botkyrka, där de säljs på kilopris, eller så exporteras de för återvinning.
Loppis Poppis i Luthagen har en annan försäljningsmodell.
Loppis Poppis har en annan försäljningsmodell. Plagg som inte går att sälja inom 30 dagar kan hämtas av kunden som lämnat in dem, eller doneras till välgörenhet som Erikshjälpen.
Att second hand-kläder blivit inne är helt i linje med att vi, av klimatskäl, måste hitta nya sätt att förlänga textiliers livslängd. EU har också antagit ett direktiv som ska underlätta återanvändning av textilier. Ett koncept som fått uppmärksamhet är remake – att sy om gamla kläder till nya och unika plagg. Beyond Retro och Röda Korset arbetar redan med detta.
Här kastas smutsiga, trasiga eller ohygieniska plagg (som underkläder) hos Röda Korset.
Jerker Lindahl, Erikshjälpens nya butikschef i Uppsala vill också han satsa just på remake.
– Remake kan bli en stor del av framtidens modeindustri, säger Jerker Lindahl.
Han vill uppmuntra kunder att starta remake-cirklar.
På Erikshjälpen i Boländerna.
– Vi har symaskiner och allt redo, men det handlar om att hitta folk som är intresserade. Vi behöver också personer med kunskap för att kunna starta remake-cirklar och driva den här typen av verksamhet.
Myrorna hade tidigare ett projekt med att sy egna tygkassar, men har ännu inte återupptagit det.
– Vi skulle gärna vilja men det är svårt att hitta någon som kan sy till ett vettigt pris. Det kräver utbildning och rätt kompetens, säger Jessica Eriksson på Myrorna.