I flera år har grannar i en stadsdel i Uppsala uppgett att de trakasseras av en hyresgäst. Enligt kommunägda Uppsalahem ska hyresgästen bland annat ha sparkat på dörrar, limmat igen dörrlås och stulit post.
Varken samtal eller ökad personalnärvaro gav resultat. I februari satte Uppsalahem därför upp en bevakningskamera som filmade hyresgästens ytterdörr samt dörren till en granne som ska ha utsatts för trakasserier.
Då upphörde bråken och i maj togs kameran ner. Den utpekade hyresgästen har anmält Uppsalahem till Datainspektionen, DI.
Hyresgästen skriver att grannarnas påståenden är falska och att det i själva verket är hon som blivit trakasserad.
DI granskar nu om Uppsalahem brutit mot reglerna. Det är den första anmälan mot ett kommunalt bostadsföretag som DI utreder sedan nuvarande kamerabevakningslagen infördes 2018.
I handlingarna står att Uppsalahems kamera var igång dygnet runt och att den kunde filma en del av hallen inne i hyresgästens lägenhet när hon öppnade ytterdörren.
Enligt Uppsalahem är det ytterst ovanligt att en kamera installeras utanför en hyresgästs ytterdörr. Man har 141 kameror i sammanlagt 30 bostadshus. I nuläget uppges ingen av dessa kameror vara riktad mot en lägenhetsdörr utan finns i allmänna utrymmen som garage, entréer, miljörum, cykelförråd och källare.
Det är ofta svårt för de ansvariga att veta var och i vilka situationer en bevakningskamera får användas.
I juni kom DI med ett första avgörande enligt nuvarande lagstiftning gällande en bostadsrättsförening. DI konstaterar att en bostadsrättsförening inte behöver tillstånd för kamerabevakning men att den själv ska ansvara för att reglerna följs.
I den aktuella bostadsrättsföreningen, som ligger i Halmstad, fanns två kameror i trapphus som spelade in bild och ljud dygnet runt. DI menar att föreningen därmed kunde kartlägga de boendes vanor och umgängeskrets.
"Redan det faktum att bevakningen avser de boende och deras hemmiljö innebär därför att det krävs mycket starka skäl för att bevakningen ska vara tillåten", skriver myndigheten i sitt beslut.
En tredje kamera fanns vid fastighetens entré med motiveringen att det förekommit skadegörelse där under två månader 2018. Det är inte tillräckligt starka skäl enligt DI som underkänner alla tre kameror och kräver att föreningen betalar en avgift på 20 000 kronor.