Sommaren är en tid som ofta förknippas med glädje, sol, svalkande dopp i havet och semesterplaner. Men på Trafikverket framkallas inte samma typ av känslor – trafikmässigt innebär sommar en farlig period på året. Hans-Yngve Berg är trafiksäkerhetsanalytiker och menar att en kategori är särskilt utsatta.
– Sommaren utmärker sig som så att antalet skadade och döda i trafiken brukar gå upp i statistiken. Det gäller främst motorcyklister och cyklister, oskyddade trafikanter. Men det är väldigt väderberoende. Vi på Trafikverket brukar säga att vi vill ha mycket snö på vintern och mycket regn på sommaren för då minskar exponeringen, färre är ute och kör.
Men storhelger som midsommar gör att även skyddade trafikanter, det vill säga bilisterna, utsätts för en större fara i trafiken.
– Eftersom så många är ute på vägarna runt midsommar så ökar också risken för olyckor, säger Hans-Yngve Berg.
Förra året dog 259 personer i trafiken, men redan 1997 röstade riksdagen för det som kom att kallas för Nollvisionen. Nollvisionen är målet att ingen ska dödas eller allvarligt skadas till följd av en trafikolycka i Sverige. Som ett mål på vägen ska antalet döda halveras mellan 2007 och 2020, ett mål som Trafikverket menar att man nu måste jobba hårt med för att klara.
– I dag görs extremt mycket för att öka trafiksäkerheten. Fordonstillverkarna tar ett stort ansvar och utvecklar system som hjälper till att hålla bilen på vägen och som känner av fotgängare, berättar Hans-Yngve Berg.
Mycket av arbetet görs dock utanför bilarna eftersom man måste bygga trygga trafikmiljöer för att få ner dödssiffrorna i olyckor.
– Man försöker designa tryggare städer genom att bygga undergångar under vägar, separera gång- och cykeltrafik och sänka hastigheterna. Men det är ju ett ständigt pågående arbete, det finns inga magiska lösningar och ingen quick fix. Kommunerna måste ta ansvar för att bygga säkra städer. De gör det i dag men de måste ta i ännu mer.
De senaste åren har man satsat stort på fartkameror, och i nuläget finns över 1500 uppsatta på vägar runt om i landet. Enligt Hans-Yngve Berg har detta haft stor inverkan på antalet minskade olyckor i trafiken.
– Skillnaden på hastigheten är ofta avgörande, och därför har fartkameror varit oerhört effektiva eftersom det tvingar bilister att sänka farten. Även vajerräcken mellan körfälten har gjort stor skillnad.
I dag minskar antalet dödsfall i trafiken tillräckligt för att nå målet 2020 när det gäller skyddade trafikanter – men inte bland de oskyddade. Dödsfallen bland de som cyklar och går i trafiken har inte sjunkit det senaste året, vilket Trafikverket larmar om i sin senaste rapport.
– De skyddade trafikanterna blir allt mer skyddade eftersom fordonen har utvecklats så mycket säkerhetsmässigt de senaste tio åren. I dag är du oerhörd säker i en bil, det krävs mycket till innan du blir skadad – men de oskyddade är ju lika oskyddade som förut. I städer med oskyddade trafikanter överallt finns så mycket mer att göra, det är mer som spelar in i situationen och miljön.
Men även minskningen bland de skyddade trafikanterna har börjat stagnera, vilket var väntat men ändå oroväckande, menar Hans-Yngve Berg.
– De här siffrorna går ofta i platåer. Det går ner, planar ut, går ner igen, och så vidare. Men nu har det planat ut de senaste tre åren och eftersom vi har ett mål på max 220 dödsfall 2020 så börjar vi tycka att utvecklingen går lite väl långsamt.
amanda.moller-berg@unt.se