Videon är inte längre tillgänglig
Han har omkring 350 steg från rulltrappan nedanför perrongen på Resecentrum till jobbet en bit upp på Vretgränd. Raka vägen, kort och bra. Men på den korta sträckan hinner en fotgängare bli utsatt för en rad situationer där trafikslag möts på en helt slät yta.
– Det känns som att man är utsatt för ett experiment. Det är oansvarigt att låta trafikanter korsa gator med busstrafik på det här sättet.
Henrik Raber menar att hela hans gångväg från tåget visar på en dålig planering av trafikmiljön. Det börjar redan med den långa backen upp genom Centralpassagen, tuff för alla som har svårt att röra sig. Ovanför backen dyker utan förvarning en dubbelriktad cykelbana upp, där cykeltrafiken är tät på morgnarna. Och sedan, utan trottoarkant, övergångsställe eller skyltar upptäcker man att man står mitt i en bussfil där både stadstrafik och regionbussar kommer farande. Då kommer nästa prövning - att trängas med cykeltrafiken på övergångsstället vid Kungsgatan. Promenaden går vidare upp på Vretgränd och där är det snart samma problem igen: Dragarbrunnsgatan.
– Man ser ett torg med cykelställ, och tänker sig inte att här ska det komma bilar, säger Henrik Raber om Dragarbrunnsgatan.
Idén som ligger bakom kallas på trafikspråk för ”shared space”. I Uppsala genomför man det när Dragarbrunnsgatan bit för bit görs om. Det blev också vägledande när trafikmiljön kring delar av Resecentrum planerades. Nu när området kring Resecentrum är färdigbyggt har kommunens gatu- och trafikkontor tagit över ansvaret. Där håller man med om en del av kritiken.
– Jag tycker inte att tanken om ”shared space” går att tillämpa där. Det är tänkt att användas i gågateliknande miljöer, säger Sven Ekman, trafikplanerare.
Som en följd ska platsen byggas om. Arbetet ska starta i höst. Bussgatan ska få sex centimeter hög kantsten på båda sidor för att markera körbanan. Även cykelbanan ska bli tydligare. I våras målades cykelsymboler på marken på ett par platser.
– Vi får se om det räcker. Kantstenen ska visa att det kommer en korsande körbana, då gör det situationen bättre även vid cykelbanan.
Frågan är om det räcker med kantsten vid bussgatan för att hjälpa gångtrafikanterna på en plats i Uppsala där stora mängder människor ska över varje dag.
Finns det inga planer på ett vanlig hederligt övergångsställe?
– Nej. Det går så mycket människor där, så bussarna skulle bli stående långa stunder om det målas och skyltas ett övergångsställe, säger Sven Ekman.
Vem ska lämna företräde för vem?
– Formellt ska fotgängarna lämna företräde för bussarna. Men det innebär inte att bussarna kan hänga på tutan och räkna med att folk flyttar på sig. Man har ingen påkörsrätt.
Catharina Danckwardt-Lillieström är projektledare på Uppsala kommun för Resecentrum, den grupp som planerade området.
– Jag vet att det är bökigt där, säger hon.
En förklaring till att det ser ut som det gör, menar hon, är att när området började planeras låg en stor del av busstrafiken fortfarande kvar på Dragarbrunnsgatan. Senare kom beslutet att flytta busstrafiken till Stadshusgatan, som bussgatan vid stationen heter, vilket gör att det är betydligt mer busstrafik där än platsen är planerad för.
– Man kanske skulle ha gjort det på ett annat sätt om busstrafiken funnits med i planeringen från början.