Trafikexpert om masskrock: Dålig kunskap om risker
Helgens seriekrock inträffade på ett lömskt avsnitt av E4 där vind och nederbörd snabbt förvandlar asfalt till is. Sträckan har varningsmarkerats men trafikprofessorn Lennart Strandberg anser att Vägverket inte förklarar de verkliga riskerna.
För fort och tätt
— Grundproblemet är att bilisterna kör för fort och att bilarna ligger för tätt. Det är en rakare sträcka där man ofta accelererar. Samtidigt så ändras förhållandena på vägen just här, vi har ett öppet parti där vinden kommer in, säger hon.
Det påverkar nederbördens sätt att lägga sig på vägbanan. Effekten är att asfalten mycket snabbt blir glashal, trots sandning och saltning.
— Vid den första seriekrocken var det blixthalka. En bil åkte av och de andra höll inte avstånden. I lördags hade vi snabbt fått ett längre parti med halka, säger Susanne Lindh.
Vägverket har skyltat sträckan med uppmaningar och markeringar om att hålla avstånd och hastigheter. Men det hjälper inte.
— Efter det här måste vi sätta oss ned och diskutera vad vi ytterligare kan göra. Det här är inte en fråga om vägunderhåll. Tillfällig blixthalka kan man inte göra mycket åt, säger Susanne Lindh.
Brist på kunskap
Professor emeritus Lennart Strandberg, väg- och trafikforskare vid Linköpings universitet, anser att kunskapen om de verkliga bromssträckorna vid halka är för dålig inom Vägverket. Hans egen forskning har visat att verkets generella rekommendationer om tre sekunders avstånd mellan bilarna inte räcker på långa vägar.
— Skillnaden i däckkvalité mellan bilar är mycket stor. På is är väggreppet för odubbade däck så dåligt att det verkar som om bromsarna slutat fungera. Många förare måste tvärbromsa i en halv minut vid motorvägsfart för att stanna. Ligger de bakom en bil med bra dubbdäck så blir det en kollision, säger han.
Så ser det ut på de flesta av våra vägar och det är helt lagligt.
— Egentligen skulle Vägverket inte tillåta normal motorvägstrafik i halt väglag, säger Lennart Strandberg.
Inget genomslag
Han presenterade sina resultat för verket redan för tio år sedan men det har inte fått något genomslag.
— Det här är ju kunskaper som var och en behöver för att klara trafiken. Det borde Vägverket förmedla till trafikanterna. Men tyvärr är man mer intresserad av kampanjer om nykterhet och att sätta upp fartkameror.
Susanne Lindh känner inte till vilka rekommendationer som Vägverket har för avstånd mellan bilar. Men hon välkomnar ändå Lennart Strandbergs förslag.
— Vi behöver ta del av all ytterligare kunskap vi kan få, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter