"Träffar de här partiklarna jorden, kan det få stora konsekvenser"

I veckan orsakade en solstorm stopp i flygtrafiken i hela Sverige. Professor Raimund Muscheler från Lunds universitet förklarar vad en solstorm är och hur den kan ha så stor inverkan på vad som händer på jorden.

Uppsala2015-11-07 15:00

Till att börja med, vad är en solstorm?

– Partiklar från solen träffar hela tiden jorden, men de har inte så hög energi och det är inte farligt. Men om det sker eruptioner på solen spys partiklar eller protoner ut med väldigt hög energi. Och om det finns hål i solens magnetfält kommer partiklarna lämna solen och komma ut i alla riktningar, ibland mot jorden. Träffar de här partiklarna jorden, kan det få stora konsekvenser.

Hur kan flygtrafiken påverkas av det här?

– I det här fallet var det radarsystemet för navigation som påverkades. Partiklarna från solen kommer in i jordens atmosfär och joniserar, det är då vi ser norrsken. Partiklarna förändrar elektriska egenskaper, och påverkar på så vis radarsignaler. Man har störts av reflektioner på radarn som orsakats av jonerna, och inte kunnat se vart man ska.

Vad hände med de planen som redan var i luften?

– De har säkert backupsystem, det var inte all kommunikation som gick sönder. Man tar det försiktig i flygtrafiken, och startar inte om man tror att det finns problem, men väl i luften har man backupsystem.

Är det mer än flygtrafiken som påverkas?

– Ja, till exempel satelliter. På jordytan har vi skydd mot partiklar av jordens magnetfält, och även atmosfären skyddar då protonerna förlorar energi där. Men satelliter sitter högt upp, och deras elsystem är mycket mer utsatt för potentiell påverkan. De kan stängas av eller rotera om en solstorm kommer. Är det en stor solstorm kan de bli helt förstörda. Solstormarna kan också orsaka strömavbrott som i Malmö 2003. Protonerna leder då till överspänningar i transformatorer.

Finns det andra liknande fenomen som kan påverka oss på jorden?

– I en ny studie har vi sett att kosmisk strålning från galaxen kan påverka oss. Strålningen kommer från stjärnor som exploderar och avger partiklar med mycket hög energi. Vissa kommer till jorden och kan påverka atmosfären, vi tror till exempel att de kan ligga bakom en del molnbildning. Den här strålningen är mycket värre i polområdena som inte skyddas av magnetfält.

Hur påverkas vi människor av den här strålningen?

– Om man till exempel flyger till USA är man både nära en pol och högt upp, då blir stråldosen hög. Det är inte akut, men man får mer strålning och vi vet inte hur cancerframkallande den är. All strålning är cancerframkallande. Reser man till USA ungefär tio gånger motsvarar det samma stråldos som en helkroppsröntgen. Men piloter och de som jobbar i luften utsätts för högre kosmisk strålning i sitt liv.

Hur är det då med folk som jobbar i rymden?

– På den internationella rymdstationen ISS finns skyddsrum för när solstormar händer. Man får mer strålning om man jobbar däruppe, men det är nog inte så farligt. Jag vet inte hur det jämförs med den strålningen vi får från marken, till exempel radon. Det kommer ju strålning från alla olika håll.

Hur har man kommit på att det är solstormar som orsakar det här?

– 1859 skedde något som kallas Carrington event, men som också är känt som Supersolstormen. Astronomen Carrington tittade på solen och såg en blixt, och en dag senare hade partiklarna kommit till jorden. Telegrafsystem i hela Europa och Nordamerika slutade att fungera, och starkt norrsken syntes så långt ner som i Karibien. Idag hade den solstormen haft mycket större påverkan eftersom vi är mycket mer beroende av elektronik.

Är det den största solstormen någonsin?

– Nej, vi har tittat i polarisen och hittat spår efter solstormar som kan vara fem gånger större. En var runt år 774 och en runt år 993. Vi har kunnat räkna ut hur mycket partiklar som kommit till jorden för att producera de mängder sekundära partiklar vi hittat.

Vad hade hänt om en solstorm av den storleken drabbat världen idag?

– Det är en bra fråga. Ingen vet hur mycket skada det skulle göra, men det skulle få förödande konsekvenser för vår strömförsörjning, våra satelliter och för andra kommunikationssystem. Satelliter skulle bli påverkade och kommunikation med våra GPS-nät skulle sluta fungera. Och när satelliter och transformatorer väl bränts igenom, då är de förstörda.

Stopp i flygtrafiken Raimund Muscheler

Tidigare i veckan ledde kraftiga radarstörningar till att inga plan kunde starta från flygplatser i södra Sverige och ett 100-tal plan tvingades stå kvar på marken. Huvudteorin är att solstormar orsakade problemen.

Radarstörningarna började vid 15.45 på onsdagen och fick direkt konsekvenser för flygtrafiken. Bland annat drabbades Arlanda, Bromma och Landvetter.

De flygplan som fanns i luften togs ner på de flygplatser som de var på väg till

Efter drygt en timme började trafiken komma i gång, men en hel del följdförseningar väntades.

Raimund Muscheler kommer från Tyskland och är fysiker och professor i kvartärgeologi vid Geologiska institutionen, Lunds universitet.

Kvartärgeologi är den del av geologin som behandlar de senaste ca 2,6 miljoner åren i jordens historia.

Raimund Muschelers har just deltagit i en studie om solstormar där forskarna letat efter spår av solstormar i iskärnor från Grönland och Antarktis. Fynden visar att stormarna skulle kunna bli mycket kraftfullare än vad forskarna hittills har trott.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!