Hilton Browns har haft trädgårdshöns i två år. Hönorna har ett eget falurött hönshus i en inhägnad intill altanen. När Josefin Hilton Brown öppnar dörren springer de snabbt ut och börjar leta mat på gräsmattan.
– Jag har velat ha höns i flera år, mest för att skapa ett kretslopp för vårt matavfall. Allt som blir över äter hönsen upp och vi får ägg tillbaka. Dessutom är höns trevliga djur, säger hon.
Det är också en symbolhandling.
– Vi visar för våra barn och deras kompisar att det går att producera ägg själv, och det är på ett hållbart sätt, säger maken Jan Axaeus.
Så här års värper hönorna ett ägg var om dagen. Det blir 150 i månaden. Josefin har använt så mycket hon orkat till påskkakor, ändå har hon en hel skål full. Men de går åt.
– Släkten kommer hit i påsk. Vi blir 26 personer så vi behöver fler ägg, men det fixar hönorna, säger Josefin.
Familjen Hilton Brown är en del av en trend som drar över Sverige. Fler skaffar höns som hobby runt om i landet.
Efter nedgången i spåren av fågelinfluensan har Svenska Rasfjäderfäförbundet fördubblat antalet medlemmar.
– I dag har vi 700. Vi fick över 200 nya medlemmar förra året. De flesta bor på landet eller i utkanten av mindre samhällen, säger Fredrik Persson som är förbundets talesperson.
Men höns finns också i större städer som Uppsala. Enligt Jan Lodenius som representerar fjäderfäförbundet i Stockholm finns höns till och med på Södermalm.
– Flera nya koloniområden har höns. Det passar bra ihop med den odlingstrend vi ser just nu. Kanske har det också att göra med att vi lever i en orolig tid. Höns skänker lugn. Man kan bygga upp egen trygg värld kring hönsen, säger han.
Reglerna för att hålla höns är väldigt olika. På vissa håll är det nästan fritt fram. Andra har hårdare krav.
I Uppsala fordras tillstånd från miljö- och hälsoskyddsnämnden för att ha höns i stan. Sedan 2013 har fem personer sökt om sånt tillstånd.
– Kraven är att man klarar att sköta gödselhanteringen och att man har ett hönshus - hönsen ska kunna gå in på kvällen. Man får inte ha tuppar, deras galande kan störa grannarna, säger Theo Kotsinas, miljöinspektör.
Maximalt sju hönor får man ha i en trädgård i stan. Familjen Hilton Brown har tillstånd för sex. Grannarna var lite undrande när de berättade att hönsen skulle komma. Hur mycket skulle de låta? Blir det dålig lukt och drar de till sig råttor?
Men det verkar ha gått bra. Ljudet från bilarna på Enköpingsvägen utanför är mycket högre än hönornas kackel.
– Fast de kan vara lite höjludda ibland när de lägger ägg. Vi är noga med att ge all mat inne i hönshuset så vi har inte haft några problem med råttor eller lukt. Jag tror de är accepterade i dag, säger Josefin Hilton Brown.
Ofta väljer hönsfantaster att skaffa sig olika sorters rashöns. Familjen Hilton Brown har vanliga blandrashönor som de köpt på landet.
– De kostade 50 kronor styck och de är otroligt lättskötta. Man kan åka bort en helg om man ger dem ordentligt med mat och vatten. Men vi har alltid en hönsvakt. Det är säkrast, säger Josefin.
Hönorna håller sig helst till varandra, men de är kompisar med den övriga familjen.
– Är jag ute så kommer de genast fram och följer efter mig vart jag går. Min dotter och hennes kompisar gosar med hönorna.
Efter turen i trädgården föser Josefin Hilton Brown in hönorna i hägnet igen. De kacklar hemtamt och kollar om det kommit något gott i skålarna i hönshuset. Sen är det dags att värpa, om det ska bli tillräckligt med ägg till helgens påskfest.