Hösten brukar vara en årstid då många klagar på att det aldrig slutar regna. Men i år har inte Uppsalaborna haft anledning att deppa över något våtväder.
Bekymren, inte minst för bönderna, handlar snarare om uteblivna rotblötor som skulle kunnat fylla på sinande brunnar.
Att det hittills under hösten har fallit ovanligt lite regn över Uppsala län börjar synas tydligt i Fyrisån, vars avrinningsområde upptar en fjärdedel av länet.
Vid Upplandsmuseet finns för närvarande så lite vatten i ån att en del bottenpartier ligger torrlagda och nedför Islandsfallet porlar bara blygsamma vattenmängder.
Sedan den första september har regnvolymerna för Uppsalas del varit bara ungefär hälften av vad som brukar komma så här års. Så har det sett ut även i andra delar av Sverige.
– På flera platser i landet har nederbörden i stort sett uteblivit under hösten, säger Fredrik Theolin, grundvattengeolog vid SGU, Sveriges geologiska undersökning, en myndighet som arbetar bland annat med frågor om vattentillgång.
Inte nog med att hösten varit regnfattig, den följde dessutom på en sommar som var både torr och het. Inte oväntat ger det avtryck i form av sjunkande grundvatten.
Sedan SGU:s mätningar startade 1976 har snittet på grundvattennivåerna i riket bara varit lägre en enda gång, nämligen 1976.
Eller för att uttrycka det på ett annat vis: statistiskt sett brukar nivåerna vara mycket under de normala vart sjunde år. Men sedan 2016 har grundvattnet i länet legat mycket under det normala vid 24 av de 34 gånger som SGU gjort mätningar för stora vattenmagasin.
Ytterligare en faktor som spelar in är att september var en osedvanligt varm månad i Uppsala med en snittemperaturer på ett par grader över det normala.
Under hösten går växterna in i dvala när kylan kommer och deras upptagning av vatten minskar. Men i och med årets höstvärm, som hållit i sig en bit in i oktober, har växtligheten frodats och därmed fortsatt att suga upp vatten.
Att det hinner regna innan vinterns ankomst är viktigt. I annat fall stannar ju nederbörden på markytan i form av snö och det kan uppstå vad som kallas vintertorka.
Det skulle innebära fortsatt sjunkande grundvattennivåer och att påfyllningen startar först i och med vårvärmen.
– Det ser inte jättebra ut men grundvattnet kan fortfarande fyllas på innan vintern kommer, framhåller Fredrik Theolin.
De tre senaste åren har enligt Fredrik Theolin varit "ganska anmärkningsvärda" i så måtto att det regnat relativt sparsamt. Förra hösten och vintern kom det dock mycket nederbörd vilket medförde välbehövliga tillskott i grundvattenmagasinen. Men under den varma sommaren förbrukades sedan stora delar av vattnet.
Till följd av den situation som uppstått arbetar SGU intensivt med att hitta nya underjordiska grundvattenmagasin.
Fredrik Theolin säger att det generellt finns ganska god tillgång på grundvatten runt om i Sverige men problemet är att de inte alltid ligger i närheten av samhällen.
SGU försöker även spåra upp områden där grundvattenbildning och geologi gör det möjligt att producera dricksvatten i tillräcklig mängd på ett hållbart sätt.
SGU planerar för att låga grundvattennivåer kan bli ett återkommande problem i framtiden till följd av den globala uppvärmningen.
– I scenariot ingår att stigande temperaturer får växter att ta upp mer vatten, vilket kan få ytterligare följder för grundvattnet, säger Fredrik Theolin.