– Vi tror att vi har hittat en väldigt viktig pusselbit för att kunna förklara mysteriet med upphettningen av solkoronan. Detta har sedan länge varit en grundläggande frågeställning inom astrofysiken, säger Jaime de la Cruz Rodriguez, forskare vid Institutionen för astronomi och fysik, Uppsala universitet.
Tillsammans med kolleger i Norge, Tyskland och England presenterar han de nya rönen i veckans nummer av den ledande vetenskapstidskriften Nature.
Man kan tycka att solens yttersta lager skulle bli allt svalare ju högre upp från solytan man mäter. I verkligheten är det precis tvärtom. På ytan är solen bara några tusen grader varm, i koronan är temperaturen över en miljon grader. Varför det är så har länge varit en gåta.
– Vad vi nu funnit är att massor av virvelstormar transporterar energi från solytan som värmer upp gaserna i solens mycket tunna och genomskinliga atmosfär till så höga temperaturer, säger Jaime de la Cruz Rodriguez.
Virvelstormarna liknar tornados på jorden, men har till skillnad från dem ett slags skelett av magnetfält och är hundratals eller tusentals gånger större än tornados på jorden. En del kan till och med bli lika stora som Europa.
Enligt forskarnas beräkningar finns hela tiden omkring 11 000 virvelstormar utspridda över solens yta.
– Vi har uppmätt hastigheter på över 10 000 kilometer per timme för den virvlande gasen i dessa magnetiska virvelstormar. Även om varje soltornado är liten jämfört med hela solen transporterar de tillsammans enorma mängder energi till solkoronan, säger Jaime de la Cruz Rodriguez.
Det är med hjälp av det svenska 1-meters solteleskopet på La Palma på Kanarieöarna i kombination med data från NASA:s satellitobservatorium för solobservationer som fenomenet med solens magnetiska virvelstormar upptäckts.
– Utan denna framkantsteknologi hade upptäckten inte kunnat göras. Det svenska solteleskopet ger fantastiskt detaljerade bilder av solytan, säger Jaime de la Cruz Rodriguez.
Har solens jättelika magnetiska tornados någon betydelse för livet på jorden?
– Nej, soltornados påverkar inte direkt livet här på jorden. Man kan betrakta dessa magnetiska virvelstormar som lokala väderfenomen på solen långt borta från oss, säger Jamie de la Cruz Rodriguez.
Den här bilden bygger på en observerad magnetisk virvelstorm
i solatmosfären. Bakgrundbilden är framtagen av NASA:s satellitsolobservatorium, medan de staplade, blåfärgade bilderna har tagits med det svenska solteleskopet på Kanarieöarna. På dem framträder den virvelform som kännetecknar i magnetisk soltornado. Europakartan är inlagd som en jämförelse för att visa hur stor en soltornado kan vara.