Under valkampanjen 2010 förekom brottslighet riktad mot valstugorna, bland annat brandattentat. Då kunde 7 av 10 brottsanmälningar inte drivas vidare eftersom ingen misstänkt kunde identifieras.
Inför årets valrörelse ansökte polismyndigheten om tillstånd för att få kameraövervaka Stora torget mellan den 18 augusti och 18 september. Länsstyrelsen avslog ansökan med anledningen att brottsligheten inte är tillräckligt omfattande för att väga upp för det integritetsintrång som kameraövervakningen skulle utgöra.
Polismyndigheten överklagade beslutet och Förvaltningsrätten fastslog att polisen får tillstånd att bevaka torget nattetid, mellan klockan 22.00 och 07.00 under perioden.
Kameraövervakningslagen är den lag som reglerar frågan och den syftar till att tillgodose behovet av kameraövervakning för befogade ändamål samtidigt som den ska skydda enskilda personer från att utsättas för intrång i den personliga integriteten.
– För ett parti som skulle få sin valstuga nedbränd får det allvarliga konsekvenser då de inte kan bedriva sin valrörelse. Vi ser det ytterst som ett angrepp på demokratin, säger Åsa Hasth, chefsjurist på polismyndigheten.
Polismyndighetens ansökan gällde i första hand kameraövervakning dygnet runt och nattetid i andra hand.
– Vi har inte resurser att finnas på plats dynget runt för att se till att de som bedriver valrörelsen och besöker den ska känna sig trygga, därför är kameraövervakning ett effektivt sätt, säger Åsa Hasth.
Förvaltningsrätten gjorde bedömningen att intresset av att förebygga skadegörelse som kan sabotera valrörelsen väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad nattetid under den månad det rör sig om och därför får polisen tillstånd att övervaka torget nattetid.
– Vi ansåg att kameraövervakning dagtid riskerar att hota den fria opinionsbildningen där en aktiv valrörelse pågår, säger Linnea Fagerberg, förvaltningsrättsfiskal.
Polismyndigheten hänvisade även till den kameraövervakning som skett nattetid inför valet till Europaparlamentet i år och menar att det har gjort att antalet brott minskat. Endast två brott rapporterades då, vilket kan jämföras med 19 brott under valet till Europaparlamentet 2009.
– Vi ser att kameraövervakning har en tydlig preventiv verkan på brottslighet, säger Åsa Hasth.