Renoveringen skulle förvandla det bullriga busstorget till en estetisk skapelse i ljus granit, krönt av en återbördad kandelaber. I början på 90-talet ansågs Stora torget vara nedgånget och ambitionen var att göra det både öppnare och vackrare.
Ombyggnaden genomfördes inom ramen för Uppsala kommuns Glad stad-projekt som gick under parollen ”Sveriges största ansiktslyftning”. Vid invigningen i oktober 1999 lovordades också arkitekturen och satsningen på svensk granit. Problemet var bara att den nya beläggningen fläckades av dieselspill från busstrafiken och att bygget spräckt de första kostnadsberäkningarna med flera hundra procent.
Någon vecka senare konstaterades, än värre, att stenarna sprack av de tunga stadsbussarna. Vid det laget satt Glad stad redan i krismöte med anledning av projektets skenande ekonomi som passerat under politikernas radar.
– Dessa merkostnader kom som en chock för oss i ledningsgruppen. Vad gäller de spruckna plattorna på torget tycker jag inte att vi som icke fackmän kan lastas. Vi har litat på teknikernas expertkunskaper, förklarade ordförande Monica Östman (S) då.
Efter kraftig kritik från kommunens revisorer avvecklades Glad stad. Och trots att nästan en miljon lades på reparationer bestämdes till sist att plattorna skulle plockas upp och ersättas med vanlig gatsten.
Projektet och ombyggnaden genererade många artiklar i UNT runt millennieskiftet. I april 2000, ungefär ett halvår efter invigningen, sammanfattade UNT:s ledarskribent Kersti Kollberg läget i en bitsk krönika:
”I torgchockens kölvatten följde en uppslitande debatt om vem som bar ansvaret för torgets utformning och hur det kunde komma sig att notan för ombyggnationen slutade på 25 miljoner kronor i stället för så där 15-20 miljoner mindre. Efter närmare studium visade det sig att knappt någon bar detta ansvar, och vart det någon så var det i varje fall ingen politiker.”
Vad hände då med granithällarna? En del gick till upprustningen av årummet, resten hamnade på ett upplag som ett monument över misslyckandet. Då var förhoppningen att de skulle kunna läggas tillbaka på Stora torget den dagen busstrafiken minskade eller försvann helt.
I dag har kommunen fortfarande ett antal pallar kvar. Några stenar har återigen hamnat på torget som en ramp utanför Rådhuset. Återstoden fungerar som reserv till den granit som redan är utlagd.
– När de lastas om och när pallar ger vika spricker de igen, det handlar om ett naturmaterial. Men de är viktigt att de återanvänds, säger entreprenadchef Mikael Andersson.