Topprankning för Uppsalaforskning
Att Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har forskargrupper längst framme vid forskningsfronten är tidningen Sciences världsranking för 2005 ett nytt bevis för. Det blev delad andra och tredje plats.
Schimpansen är människans närmaste släkting. 99 procent av arvsanlagen är gemensamma och bara 1 procent olika. Egentligen är skillnaden cirka 4 procent eftersom schimpansens DNA innehåller överraskande mycket material som inte kodar för något protein och alltså inte verkar ha någon funktion.
Jämföra utvecklingssteg
Eftersom människans arvsanlag kartlades i Hugo-projektet för några år sedan, kan nu forskarna enligt Science börja jämföra de 40 miljoner utvecklingssteg som skiljer människan och schimpansen åt, ett efter ett.
Banbrytande forskning utförs i dag ofta av stora grupper. Schimpansens DNA kartlades av ett internationellt forskarlag. Mönstret går igen på platserna två och tre på Sciences världsranking.
"Blixtanfall" tvåa
På andra plats hamnar "blixtanfallet mot rymden". Och där har rymdforskare från Uppsala universitet medverkat. När rymdsonden Cassini studerade Saturnus ringar och månar gjordes kontinuerliga mätningar med ett instrument från Uppsala. Langmuirsonden var 1,5 m lång, försedd med en fem centimeter bred kula av titan och hade byggts på Institutet för rymdfysik, Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Närmast skulle man kunna kalla instrumentet en "väderstation".
På tredje plats rankar Science nya rön i studiet av växternas blomning under rubriken "fantastisk blomning". I ett av dessa genombrott spelade SLU-forskare en huvudroll.
Enorm uppmärksamhet
Uppmärksamheten blev enorm när professor Ove Nilssons grupp från SLU i Umeå i augusti publicerade sin rapport om florigen i just Science. Ända sedan den sovjetiske forskaren M C Tjajlachjan myntade ordet florigen 1936 hade forskare världen över försökt hitta det mystiska ämne som styr växternas blomning.
Efter nästan 70 års jakt kom genombrottet när Ove Nilssons grupp hittade en budbärarmolekyl som uppfyllde alla klassiska krav på egenskaper hos florigen. Försöken utfördes på modellväxten backtrav, men resultaten kan tillämpas på andra växter, även träd.
Så jobbar vi med nyheter