Camilla Eriksson är kriminalvårdsinspektör på häktet i Uppsala. Hon guidar UNT:s reporter genom häktet.
Efter en säkerhets- och ID-kontroll släpps jag in i häktet. Alla dörrar är låsta och korridorerna är långa och smala.
En kriminalvårdare säkerställer att vi inte ska råka stöta på någon av de intagna. Sedan välkomnas reportern in i korridoren där häktescellerna är, med Camilla Eriksson i täten.
Väggarna är sterila, vakter vandrar runt vid varje hörn, och längs hela korridoren finns dörrar in till totalt 51 celler. I sju av rummen finns våningssäng.
I dagsläget sitter sex barn häktade i Uppsala och ännu fler än så är placerade på andra häkten utanför Uppsala – fem av dem är tonåringarna som misstänks för mordet i Hjälstaviken. Men hur ser barnens vardag ut i häktet?
Klockan åtta på morgonen väcks samtliga intagna. Sedan tilldelas varje person varsin personal som ansvarar för dem under hela dagen. Först ut: frukost.
– Frukosten serveras i cellen. Under tiden antecknar den intagne om det är något särskilt man vill göra under dagen. Det kan vara att studera, gå till ett aktivitetsrum eller motionera, säger Camilla Eriksson.
Alla celler ser likadana ut. En säng, enkel inredning och en toalett. Duscharna finns i separata rum.
Rummen är små och sparsamt inredda. En säng, ett litet skrivbord, tv, toalett och en bricka med hygienartiklar. Fönstren är förseglade med galler och säkerhetsglas.
Exakt hur dagarna ser ut skiljer sig åt beroende på vilket brott man misstänks för.
Ungdomarna som misstänks för mordet på mannen vid Hjälstaviken i början av april sitter häktade på den starkaste misstankesgraden, sannolika skäl.
Bland de misstänkta är tre pojkar från Uppsala, en 15-åring, en 16-åring och en 18-åring. Samt en 15-årig flicka från Enköping och en 16-årig pojke från Eskilstuna.
Eftersom att ungdomarna misstänks för mord är de häktade med restriktioner. Det innebär att de inte får ha kontakt med andra personer under häktestiden om åklagaren misstänker att bevis kan förstöras eller att utredningen förhindras.
Camilla Eriksson möter dagligen personer som misstänks för grova brott.
– I sådana fall träffar de häktade enbart personal.
Vid klockan 11.30 serveras lunchen på rummet. En kriminalvårdare går runt med en matvagn och lämnar lunch till de intagna. Lunchen består av vanlig husmanskost. Middagen serveras på samma sätt, klockan 16. På kvällen får alla intagna frukt serverad på rummet.
Ett av aktivitetsrummen.
På bordet i ett av aktivitetsrummen finns spel, cd-skivor och pyssel.
Barnen studerar som vanligt och har enligt lag rätt till fyra timmars bruten isolering. Det finns ett gym, en biblioteksvagn och aktivitetsrum.
I aktivitetsrummen kan den intagne spela spel, titta på tv, pyssla, rita och läsa.
– Vi uppmanar alltid till att bryta isoleringen. Vissa barn är mer villiga än andra, beroende på mående och dagsform. Vissa är förkrossade. Men vi vet att det är viktigt att ta sig ut ur rummet, i den mån man orkar, berättar Camilla Eriksson.
Bakom dörrarna sitter barn och vuxna häktade. Många av dem är helt isolerade från omvärlden.
Grova brott bland barn har ökat dramatiskt de senaste åren. Kriminalvårdschefen Pernilla Vikström har jobbat på häktet Uppsala i åtta år och själv sett ökningen på nära håll.
– Det har ökat enormt bara det senaste året. Som mest har vi haft tio häktade barn samtidigt.
Kriminalvårdschef Pernilla Vikström.
Den främsta orsaken till ökningen är den organiserade brottsligheten, berättar Pernilla Vikström. Barnens iblandning beror till stor del på att gängen i allt större utsträckning involverar barn.
Barnen som sitter häktade misstänkta för mordet på mannen i Enköping sticker däremot ut.
– Det är extremt ovanligt att barn utan någon koppling till kriminella nätverk misstänks för mord.