Varför är tomten så omtyckt?
– Man måste skilja på gårdstomtar och jultomtar. Gårdstomtarna fanns där året runt och var ofta nyttiga och hjälpsamma. Jultomtarna är visserligen säsongsbundna, men glada och fryntliga och kommer med gåvor. Det är inte svårt att tycka om sådana figurer.
Vad innebär det att gårdstomtarna ofta var nyttiga och hjälpsamma, var de inte alltid det?
– Nej, de krävde uppskattning och gåvor för att sitt arbete på gården. Fick de inte det kunde de vara riktigt lömska. Det finns många historier i våra arkiv som visar det. Den om tomten som var van att få en smörklick på gröten till exempel. En dag låg där inte någon smörklick överst på gröten, så tomten blev arg, gick ut i ladugården och slog ihjäl bästa mjölkkon. Då han kom tillbaka och åt upp gröten fann han att smöret smält och låg underst i tallriken. Så han gick tillbaka till ladugården, släpade den döda kon över till grannens ladugård och tog dennes bästa mjölkko tillbaka till sitt husbondfolk.
Det låter som en tomte med dålig impulskontroll och en fara för grannsämjan?
– Så är det, och den här historien har dessutom berättats på flera olika platser i Sverige. Andra historier berättar om gårdsfolk som fått kraftiga örfilar för att de gjort något som misshagat gårdstomten, och om tomtar som inte tyckt om ett speciellt djur och därför plågat det nattetid.
Men hur kan en gårdstomte med sånt humör beskrivas som ett älskat väsen?
– Därför att tomten hörde till gården, och där skulle han se till att moral och ordning rådde. Han gillade till exempel inte fylleri och kortspel. Men om man gjorde tomten till lags såg han till att det gick bra för gården och dess folk.
Fast det kom till ett pris, gröt med smörklick inte bara på julaftonskvällen, utan mat och kanske något klädesplagg, året runt. Då är det väl lättare att förstå om jultomten är älskad?
– Jultomten har sitt ursprung i Sankt Nikolaus, ett helgon i den katolska och ortodoxa kyrkan. Enligt legenden ska han ha givit bort delar av sin förmögenhet till en man som inte hade råd att ge hemgift till sina tre döttrar och de hotades därför av en framtid som prostituerade. I Holland dök Nikolaus upp som Sinterklaas, och i England fanns redan på 1600-talet Father Christmas som personifikation av julen. Jultomten som vi känner honom är en sammansmältning av de här legenderna, eller myterna, som skedde i Amerika där historierna blandades och sedan kom tillbaka till Europa.
Från kristet helgon till dagens jultomte är det ändå en lång väg. Hur har det gått till?
– Det är i början av 1900-talet som tomten blir en allt större givare av gåvor, och med Disney och tomtarnas leksaksverkstad, renar och Nordpolen etablerades bilden av den rundmagade, vitskäggiga och rödklädda figur vi nu känner, med ”hohoho” och leksakssäck. Coca cola-reklamen gjorde också sitt till, och det förtjänar att nämnas att dess tecknare Haddon Sundbloms föräldrar kom från Åland respektive Sverige.
Då är vi tillbaka i Sverige, och här kommer man väl inte förbi Jenny Nyström och Viktor Rydberg?
– Den Rydbergska tomten är gårdstomten som vakar över gård och folk, och Jenny Nyström illustrerade hans dikt. Med boken Tomten förknippades gårdstomten med julen, och liksom tidigare julbocken som numera bara är en prydnad, blev han en givare av julklappar i stället för någon som skulle få gåvor. Så tomten har utvecklats, men det är värt att komma ihåg att vårt ”jul” är ett fornnordiskt ord, och att guden Oden hade ett tillnamn ”Jólnir”.