Tillsammans med parkeringsvakter och civilväktare är biljettkontrollanter en av de mest utsatta grupperna i bevakningsbranschen. I Uppsala har de funnits sedan 2010, då sms-biljetterna infördes,
I dag arbetar runt 25 personer från Avarn Security med biljettkontroll åt UL. De utför kontroller i stads- och regiontrafik, på Upptåget samt SL-pendeln fram till Arlanda, berättar biljettkontrollanternas gruppledare Gustaf Lénberg.
– Då vi möter ett skärsnitt av samhället varje dag, så upplever vi allt från leenden till mordhot, med nivån ofta nära kopplad till huruvida resenären har en giltig biljett eller inte. Även om biljettkontrollen inte är ett bevakningsuppdrag kan vi som bevakningsföretag ändå se att det är en utsatt arbetsuppgift i bevakningsbranschen, så självklart blir det en del konfrontationer och ingripanden även om vi alltid gör allt vi kan för att minimera antalet konfrontationer.
Är det några buss- eller tågsträckor som ni brukar kontrollera extra mycket?
– Vi lägger fokus på de linjer och resmedel som UL och underleverantörerna bedömer vara i mest behov av det, säger Gustaf Lénberg som berättar att Avarn Security har ett nära samarbete med UL, och löpande rapporterar resultat och upplevelser. Denna information i kombination med information från exempelvis Gamla Uppsala Buss och Nobina blir sedan underlag för våra priolistor.
Biljettkontrollanternas syfte är att motivera och informera resenärer i kollektivtrafiken så att de alltid reser med giltig biljett. I arbetet ingår biljettkontroll, informationsarbete och kommunikation med personal i kollektivtrafiken, till exempel chaufförer och tågvärdar. Tilläggsavgiften för den som inte har giltig biljett är i dag 1 200 kr. Kontrollanterna jobbar aldrig ensamma utan i patrull, med minst två men oftast tre medlemmar.
Hur upplevs biljettkontrollanterna av resenärerna?
– Över lag tycker de flesta att vi är en betryggande närvaro. Speciellt äldre brukar uttrycka att de tycker det är skönt att vi finns, att de uppskattar det jobb vi utför. Det är väldigt få resenärer som är öppet negativt inställda till vårt arbete; ofta är det då också motiverat mer av politiska åsikter än av något personligt agg mot oss. Vi har en löpande uppföljning med UL om alla synpunkter som kommer in från resenärer och allmänhet.
Och hur många försökte åka utan biljett?
– Under 2017 skrevs cirka 4 400 tilläggsavgifter, vilket innebär ett genomsnitt på lite över tolv om dagen.
Hur går det till när folk försöker åka gratis?
– De vanligaste sätten att ”planka” – åka helt utan biljett – är att helt enkelt inte ha någon biljett och chansa på att vi inte hittar dem, alternativt ha falsk biljett i telefonen. Ofta hoppar de omedelbart av bussarna när vi kliver på. Ombord på tåg brukar de försöka gå till andra änden för att undvika kontroll, vilket självklart inte funkar. Det är också rätt vanligt att försöka åka billigare, på rabatterad biljett som man inte har rätt till. Vi träffar rätt många i sena tjugoårsåldern som fortfarande åker på ungdomsbiljett.
Enligt Sture Jonsson, pressansvarig på UL som ansvarar för statistiken, kontrolleras i genomsnitt 35 000-45 000 resenärer i månaden.
– UL:s totala kostnad för biljettkontrollen låg på cirka 9 miljoner under 2017. Biljettkontrollanternas uppgifter är inte enbart att utfärda tilläggsavgift till den som saknar biljett. Det handlar också om att skapa trygghet och att informera resenärer. Och så motiverar det resenärer att betala för sig. Så även om tilläggsavgifterna inte finansierar kontrollverksamheten så är det värt att ha biljettkontroller i den omfattning som UL har i dag, säger Sture Jonsson.