543 svenskar dog i tsunamin, varav 542 befann sig i Thailand.
Jordbävningen som äger rum på annandagen 2004 ska efteråt konstateras vara den tredje kraftigaste som någonsin uppmätts. Kraften skickar en gigantisk våg över Indiska oceanen.
När vågen slår in över Sumatra är den 30 meter hög. På stranden i Khao Lak i Thailand beskriver överlevare en tio meter hög vägg av vatten som plötsligt reser sig ur havet. Förödelsen på ön Sumatra, i Thailand, Sri Lanka och Indonesien är enorm. Totalt mister 226 000 människor livet.
Av de döda var 543 svenskar.
Drygt 16 000 svenskar överlevde tsunamin och kom hem igen. Den 26 december är det 20 år sedan.
– Överlevarna har blivit utsatta för det mest extrema man kan utsättas för, men under åren som gått har de blivit bortglömda. Vi har försökt ta reda på hur det har gått för dem, säger Lina M Eriksson, katastrofforskare och doktor i statsvetenskap.
Sedan 2022 har hon lett en studie på Uppsala universitet, där 16 030 tsunamiöverlevare studerats med hjälp av folkbokföringsdata och enkäter.
– Syftet har varit att förstå vad som gjort att det gått bättre för vissa överlevare, än för andra.
Lina M Eriksson är katastrofforskare och har i en ny studie kunnat visa hur svenska överlevare förändrades av tsunamin.
Varje överlevare har matchats ihop med tio "statistiska tvillingar", utifrån kön, inkomst, utbildning, ålder, bostadsregion och religion, som bildat en stor kontrollgrupp.
– Tanken har varit att jämföra överlevarna med sig själva som de hade varit om de inte blivit drabbade, säger Lina M Eriksson.
Och tsunamiöverlevarna utmärker sig på flera sätt, kan forskarna konstatera:
Deras valdeltagande är två procentenheter högre, och de har högre utbildning och högre inkomst, jämfört med kontrollgruppen.
– Det har ju gått väldigt bra för den här gruppen människor. Det är motståndskraftiga individer, säger Lina M Eriksson.
Turistorten Khao Lak, norr om Phuket, drabbades hårt av tsunamin. Här befann sig många svenskar på semester.
Av drygt 8 000 som dog i Thailand av tsunamin, fanns cirka 5 000 i Khao Lak.
Framför allt är det människor som före katastrofen inte röstade och inte var politiskt engagerade – men som blev det efter tsunamin – som gör att gruppen sticker iväg i valdeltagandestatistiken. Förmodligen beror det på den politiska skandal som omgav tsunamin hemma i Sverige, tror forskarna.
– De har förstått att de kan påverka genom att rösta.
Dåvarande utrikesminister Laila Freivalds (S) kritiserades hårt för att Sveriges krishantering kom igång för långsamt, och avgick så småningom från sin post. Statsminister Göran Persson (S) bad om ursäkt för regeringens misstag. Det har satt spår hos överlevarna.
Förändras en människa av en katastrof som tsunamin?
Uppsalaforskarna kan se flera sätt som tsunamiöverlevarna utmärker sig på, jämfört med en kontrollgrupp.
– Tjugo år senare har överlevarna fortfarande sämre tilltro till politikers och myndigheters krishanteringsfråga när det kommer till naturkatastrofer.
En upptäckt som sticker ut jämfört med andra länder, är att svenska tsunamiöverlevare blivit mindre religiösa efter katastrofen. Förklaringen, tror forskarna, är att Sverige är ett sekulärt land och många svenskar är skeptiska till religion redan från början.
– Det här är jätteintressant och gör oss unika. Man brukar ju kunna se att nära döden-upplevelser eller omvälvande olyckor tenderar att göra människor mer religiösa, men här har flera överlevare i stället tappat tron på Gud, säger Lina M Eriksson.
Överlevarna blev mindre religiösa av att vara med om tsunamin, vilket sticker ut jämfört med andra länder.
Studien beskriver till stora delar en framgångssaga för tsunamiöverlevarna som kom hem till Sverige igen. Men alla har inte klarat sig lika bra.
– Vissa mår väldigt dåligt psykiskt fortfarande och lider av posttraumatisk stress.
Den avgörande faktorn? Stödet från andra människor.
Vissa mår väldigt dåligt psykiskt fortfarande och lider av posttraumatisk stress. Där har vård, skola och myndigheter misslyckats, tycker Lina M Eriksson.
– De som mår sämst är de som varit hårdast drabbade och som inte haft stöd från nära och kära efteråt. I flera fall ligger det ju i sakens natur, eftersom många förlorade sina familjemedlemmar, säger Lina M Eriksson.
Nu i vinter har en uppdaterad variant av broschyren "Om krisen eller kriget kommer" skickats ut till alla hushåll i Sverige. Att förbereda sig för kriser har blivit mer naturligt för oss de senaste åren, när kriget i Ukraina och coronapandemin påmint oss om vad som kan drabba samhället.
Ur beredskapssynpunkt har vi något viktigt att lära oss av tsunamiöverlevarna, säger Lina M Eriksson.
Ett socialt nätverk är avgörande för hur bra människor klarar att ta sig igenom en kris, kan studien konstatera.
– Om vi vill skapa ett motståndskraftigt samhälle måste vi skapa förutsättningar för starka sociala nätverk. I Sverige utgörs det till stor del av olika föreningar. Att stärka civilsamhället måste därför vara en del av vår krisberedskap. Utan sådana nätverk kan vi bli väldigt sårbara vid en omfattande samhällskris.