Tjejer med invandrarbakgrund toppar listan – pluggar mest av alla

15 april är sista dagen att söka till universitet och högskola. Den grupp som är bäst i klassen på att börja högskoleutbildning är unga kvinnor med invandrade föräldrar.

22-åriga Perlla Kandakji läser den sjätte terminen på apotekarprogrammet vid Uppsala universitet.

22-åriga Perlla Kandakji läser den sjätte terminen på apotekarprogrammet vid Uppsala universitet.

Foto: Åsa Karlsson

Uppsala2024-04-14 17:15

Nyheten i korthet

  • Unga kvinnor med invandrade föräldrar är den grupp som är bäst på att söka högskoleutbildning, med 62% som börjar studera före 25 års ålder.
  • Trots lägre betyg och mindre studielån, lägger dessa unga kvinnor mer tid på studier, enligt ny statistik från SCB.
  • Enligt sociolog Anne-Sofie Nyström är orsakerna till detta bland annat svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, diskriminering och föräldrarnas inställning till utbildning.

22-åriga Perlla Kandakji läser den sjätte terminen på apotekarprogrammet vid Uppsala universitet. Redan som barn i Syrien visste hon att det var det här hon ville jobba med.

– Jag har alltid velat bli apotekare för jag tycker det är så intressant hur läkemedel verkar i kroppen. På gymnasiet tyckte jag också att biologi och kemi var kul, så då kändes det som ett självklart val.

undefined
22-åriga Perlla Kandakji läser den sjätte terminen på apotekarprogrammet vid Uppsala universitet.

Hon och hennes familj kom till Sverige från Syrien 2013 när hon var 11 år, och för henne och hennes tre syskon har det varit självklart att läsa en yrkesutbildning direkt efter gymnasiet. Hennes storasyster läser också till farmaceut, hennes tvillingsyster till civilekonom och yngsta brodern går fortfarande i högstadiet.

– Det var plugga man gjorde efter skolan, jag och mina systrar. Vi har haft ett ganska lugnt liv och inte träffat så mycket kompisar efter skolan utan varit hemma mycket.

undefined
Perlla Kandakji tillsammans med klasskamraterna på en föreläsning på Biomedicinskt Centrum. Hon läser apotekarprogrammet, ett femårigt program där nästan alla studenter är kvinnor.

Ny statistik från SCB visar att unga med två utrikesfödda föräldrar börjar studera i högre utsträckning än unga med svensk bakgrund. 52 procent av dem går vidare till högskolestudier innan de fyllt 25. Unga med svensk bakgrund ligger betydligt lägre på 44 procent.

Allra högst ligger gruppen där Perlla Kandakji ingår, kvinnor som är födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar. Av dem börjar 62 procent studera innan de fyller 25 år.

Anne-Sofie Nyström är sociolog vid Uppsala universitet och forskar bland annat på hur genus, etnicitet och klass inverkar på högre utbildning.

undefined
Anne-Sofie Nyström är sociolog vid Uppsala universitet och forskar bland annat på hur genus, etnicitet och klass inverkar på högre utbildning.

– Om man isolerar för effekter av kön och av föräldrarnas utbildningsbakgrund, ser man att utländsk bakgrund snarare har en positiv effekt på utbildning, säger hon.

Hon har noterat att unga med migrationsbakgrund har lägre betyg än etniska svenskar samtidigt som de lägger mer tid på studier.

– De lägre betygen beror inte på att de inte studerar men föräldrarna har kanske svårt med svenskan och känner inte till det svenska skolsystemet. Vissa barn erövrar ett nytt språk och fler bor i utsatta områden.

På universitetet är det också färre i denna grupp som tar studielån.

undefined
Unga kvinnor med föräldrar som migrerat till Sverige är den grupp som är mest benägen att börja plugga på universitet och högskola. Hela 62 procent börjar innan de fyller 25 år.

– Så de måste arbeta samtidigt som de studerar för att försörja sig, och ibland sin familj. Då kan det ta längre tid att slutföra en utbildning, säger Anne-Sofie Nyström.

Orsaken till att denna grupp är mer studiebenägen än unga med svensk bakgrund är enligt Anne-Sofie Nyströms forskning bland annat att de har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden.

– De har inte alltid samma kontaktnät och möter diskriminering och då blir studier den väg som finns för att få jobb. Attitydundersökningar visar också att föräldrar i den här gruppen tycks lägga större vikt vid studier, och bekräftar barnen mycket när det går bra i skolan, inte minst föräldrar från Mellanöstern, säger Anne-Sofie Nyström.

undefined
För Perlla Kandakji har studier aldrig varit betungande utan skolan har alltid varit något roligt. Att gå direkt från gymnasiet till högskolan var därför självklart.

Kan det bli en press på de här unga personerna?

– Jo, så kan det vara. Den forskning som jag själv jobbat med visar att man känner ett ansvar för familjen, för att skapa en trygg plats för den i det nya samhället. Det kan det handla om försörjning, status eller om att föräldrar eller farföräldrar fallit från en hög position när de migrerade och så kan barnen ha en önskan att återupprätta familjens position i samhället.

Anne-Sofie Nyström nämner även en ung man som intervjuades i hennes forskningsprojekt.

– Han sa att han hade bara två vägar att välja, antingen blev man ingenjör eller läkare. Det var viktigt att det var utbildningar med hög status som ledde direkt till jobb.

Andelen unga kvinnor med två utrikesfödda föräldrar har växt från mätningarnas början för 19 år sedan. Då låg siffran på 37 procent. Andelen kvinnor med svensk bakgrund har ökat betydligt blygsammare från 52 procent till 55 procent på 19 år. Andelen män inom samma kategori ligger still på 38 procent under denna tidsperiod.

undefined
Perlla Kandakji på väg från eftermiddagsföreläsning på Biomedicinskt Centrum i Rosendal, till kårverksamhet. Hon är studiesocial ledamot och jobbar med förändringsarbete för studenterna på farmaceutprogrammet.

En förklaring till att kvinnor studerar i högre utsträckning än män är enligt Anne-Sofie Nyström att de yrken som är populära hos kvinnor kräver en yrkesexamen, såsom förskollärare och sjuksköterska.

– Vad gäller kvinnor med migrationsbakgrund finns det också en mer utbredd kultur att man måste plugga för att klara sig. Bland killarna kan det finnas en kamratanda som säger att det ordnar sig ändå. Så inom den gruppen finns också ett könsmönster.

Perlla Kandakji beskriver att hennes föräldrar var noga med att de skulle plugga för sin egen skull och inte för föräldrarnas.

– Vi fick plugga vad vi ville men vi skulle ha en examen så att vi kunde få ett bra liv.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!