Hur betygen egentligen sätts i den svenska skolan är inte helt lätt att förstå. Det finns sex steg, varav fem (E–A) är godkända. F är icke godkänt, den som inte närvarar tillräckligt får ett streck. Men inom varje ämne ges det betyg inom flera delområden. Går det dåligt i ett av dem ges aldrig A i ämnet – då är det kört.
– Man kan inte ha en dålig dag. Ibland känns det som att precis allt kretsar kring betygen, säger Moa Eriksson, som går i nian på Vaksalaskolan.
– Ibland undrar jag vad poängen var med fyran och femman. Man fick ju inte betyg, säger Engla Abrahamsson.
Moa, Thilde, Mikaela, Engla, Maya och Linnea går alla i nian på Vaksalaskolan tillsammans. De läser en inriktning mot dans och musikal. När de började sexan var betygssystemet helt nytt – och många lärare osäkra. I dag är det bättre, men de berättar att det ofta är svårt att förstå vad som krävs för att få ett visst betyg. Så mycket handlar i stället om proven, som de menar är ännu viktigare med det nya systemet. Betygskraven som delas ut upplever de som luddiga och svävande.
– Jag tror att det är svårt för lärarna också att förklara på ett sätt så alla förstår, säger Mikaela Garroz.
Det kan också skilja mycket mellan olika lärares bedömning, inte minst mellan olika skolor.
Ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att fler tjejer än killar känner sig pressade i skolan. Något som de alla håller med om – den största hetsen kring betyg finns bland tjejer. Deras bild är att om det går dåligt för en kille i skolan är det ingen stor grej.
– Men det är ändå de som får de bästa jobben sedan, säger Engla Abrahamsson lite uppgivet.
– Tjejer får kämpa så mycket mer, säger Linnea Leijon.
Ingen av dem har bestämt vad de vill jobba med i framtiden. Att få höga betyg handlar mer om att kunna välja.
– Jag har ingen aning. Men det är just därför man vill ha vägarna öppna, säger Moa Eriksson.
Instagram och andra sociala medier är något de tror är en annan bidragande orsak till oro. Mycket av det som sker i skolan blir offentligt. Det skulle kunna ingå i undervisningen, som ett slags ”livskunskap”. En chans att få prata av sig, inte minst om hur internet påverkar livet för den som växer upp just nu.
– Sociala medier är allt just nu, säger Linnea Leijon.
De är lite kluvna till det nya samhället med ständig uppkoppling och myriader av sociala appar. Det kan vara en stress att hela tiden vara nåbar. Mobilen kollar de ofta utan att de tänker på det, det sker med autopilot. Samtidigt kan man använda den i skolarbetet, spanska glosor översätts snabbare med mobben än med ordboken.
– Ibland skulle det vara skönt att låsa in den någonstans, säger Maya Andersson.
– Många skulle klaga, men jag tror att det skulle hjälpa många med koncentrationen om det var lite strängare. Det är frustrerande att sitta med ett grupparbete när någon bara tittar ner i mobilen, säger Moa Eriksson.
Vad skulle kunna leda till förbättringar då, tror de? Tydlighet kring vad man ska göra för att få ett betyg är en sak. Mindre klasser är en annan.
– Jag tror att det skulle vara bättre med färre elever per lärare. Man skulle känna sig säkrare, föreslår Linnea Leijon.