Videon är inte längre tillgänglig
Inne i Fyrishovs stora sal har en del redan börjat spela medan andra lastar upp energidrycker, colaburkar och godispåsar. Festivalen räknar med tusen besökare, och det är också så många som får plats. Det går inte att gå miste på att den stora majoriteten är män.
– Vi har erbjudit tjejer att följa med till Birdie gratis i år för att jämna ut fördelningen. Främst har vi försökt få tjejer som inte har vågat åka tidigare år att komma. En del känner sig hatade på nätet och då känner de sig inte heller välkomna här, men genom att få fler och fler att komma på sådana här event vill vi få normen att så småningom förändras, säger föreningen Tjejligans ordförande Szimone Robertsson.
"Tjejligan" är en del av projektet "Inkluderande e-sport", som startades med stöd av bland annat datorfestivalen Birdie och Uppsala kommun, som i år har sponsrat projektet med 200 000 kronor.
Några bord bort sitter Jimmy Wiktorsson och kollar i en webbutik på så kallade "skins", olika utseenden på knivar och skjutvapen som används i spelet Counter-Strike. En skin kan kosta över 1000 kronor.
– Det är ju sjukt egentligen, för det funkar ju lika bra utan de grejerna, kommenterar han.
"Szanto", eller Therese Szanto som hon egentligen heter, håller på att koppla upp sin dator medan hon väntar på resten av lagmedlemmarna i "Team Property" som också tävlar i Counter-Strike. Förra veckan tävlade de på Dreamhack i Paris.
– Det är kul att sitta här som proffs bland andra oerfarna tjejer. Sedan ska det bli jättekul att tävla. Vi vet inte alls vilken typ av lag vi kommer att möta, utan vi får träffa dem först efter att spelet är över.
Therese Szanto säger att hon spelar mellan klockan 18-23 varje vardag och är medveten om fördomarna mot tjejer i spelbranschen. Till exempel får lag som består av enbart tjejer sällan stöd för att tävla i "mainturneringar" utan hänvisas till "tjejturneringar".
– Det finns inget som heter killturneringar. Det är så klart fritt fram att tävla i mainturneringarna, men många organisationer vill fokusera på just tjejturneringar i stället.
Målet är att Tjejligan inte ska behövas i framtiden, säger ordföranden Szimone Robertsson. Men vägen dit är lång.
– Lika lång som att försöka uppnå jämställdhet i resten av samhället.