Tjänstemännens makt har ökat
Om en politiker fattar dåliga beslut straffas hon eller han av väljarna i nästa val. Men hur utkräver man ansvar från en tjänsteman? Den frågan ställs under årets kommun- och landstingsdagar som börjar i Uppsala i dag.
Statsvetaren Shirin Ahlbäck Öberg vill att tjänstemännen ska granskas mer eftersom de har mycket makt.
Foto: Pelle Johansson
Det säger Shirin Ahlbäck Öberg som är forskare i statskunskap vid Uppsala universitet.
Hon är en av arrangörerna bakom universitetets kommun- och landstingsdagar, en två dagar lång konferens dit 100 deltagare från kommuner och landsting kommer för att lyssna på föredrag och diskutera. I år är temat just balansen mellan makt och ansvar för politiker och tjänstemän.
- Är man missnöjd med hur en kommun till exempel tolkar socialtjänstlagen är det svårt att utkräva ansvar. Socialförvaltningen har mycket större makt att tolka lagen nu än tidigare, säger Shirin Ahlbäck Öberg.
Orsaken är att stat, kommuner och landsting har fått fler ansvarsområden de senaste decennierna. Därmed har också politikerna fått mer att besluta om, något som tvingat dem att sluta detaljstyra hur deras beslut ska genomföras. Det hinns helt enkelt inte med.
Nu är det i stället ramlagstiftning som gäller. Den offentliga förvaltningen får mål som ska uppfyllas, men hur de gör det är upp till tjänstemännen själva.
Eftersom politikerna ska fatta så många beslut har de ofta svårt att bilda sig en egen uppfattning och de hamnar därför ofta i händerna på tjänstemännen, säger Shirin Ahlbäck Öberg.
- Om det är positivt eller negativt beror på vem man frågar, men det blir en slags ansvarsflykt. I vissa fall föredrar politikerna att låta en expert avgöra en fråga än att själva stå med hundhuvudet.
Shirin Ahlbäck Öberg säger att tjänstemännens ökade makt innebär att de får göra många fördelningspolitiska bedömningar. Och detta utan att kontrolleras av politiker, medier eller medborgare. I dag finns nämligen ingen bra granskning eller efterhandskontroll av tjänstemännens beslut.
- Institutionerna som gör sådant har inte utvecklats i samma takt som tjänstemännen fått mer makt, säger Shirin Ahlbäck Öberg som efterlyser bättre kontroll.
Som exempel på de granskare som trots allt finns nämner hon Riksrevisionen och förvaltningsdomstolarna. Men också Riksdagen ska att följa upp om riksdagspolitikernas beslut genomförs så som politikerna vill.
- Problemet är bara att det inte görs eftersom politikerna fortfarande har en bild av att det blir som de bestämt. Att blicka bakåt ligger inte i politikers natur.
För att komma i kapp måste därför politiker, medier och allmänhet bli medvetna om att politikerna delegerar mycket av sin makt till tjänstemän. Sedan behöver de kanaler som finns för att granska tjänstemännen aktiveras, säger Shirin Ahlbäck Öberg.
Så jobbar vi med nyheter