– Det viktigaste är temperaturen på maten. Att kallt behålls kallt, och att varmt behålls riktigt varmt. Ljummen temperatur är toppen för bakterierna att växa i, så det ska man undvika. Men ofta ser man ju kyl- och värmebrickor ute på julborden och då håller sig maten i rätt temperatur, säger Åsa Rosengren, mikrobiolog på Livsmedelsverket.
Hon tycker att man inte ska dra sig för att fråga restaurangen om deras värmehållning av maten om man undrar.
– De som jobbar med livsmedlen ansvarar för att det ska vara säkert, så det är det man kan göra som konsument, att ifrågasätta.
Det svenska julbordet har anor långt bak i tiden, vilket vi enligt Åsa Rosengren kan vara tacksamma för.
– Det finurliga med den svenska julmaten är att vi ju redan åt den innan kylskåpen kom, så de är tillverkade efter konserveringsmetoder som man hade förr: som gravning, rökning och inläggning av sillar till exempel. På så sätt har de ett slags inbyggt motstånd mot mikrobiologisk tillväxt. Men därmed är det ju inte sagt att man ska strunta i mathygienen.
Värt att notera är också att det i julbordstider även är säsong för vinterkräksjukan, och därför gäller noggrann personlig hygien innan man sätter sig till bords i restaurangerna.
– Norovirus, som orsakar vinterkräksjukan, är knepigare: där är det eget ansvar som gäller, och viruset är oerhört smittsamt. Det bästa för att förhindra smitta är att tvätta händerna noggrant, det är det man kan göra. Det kan man tänka på innan man tar tag i sleven till köttbullarna, att om man varit sjuk utan att vara noggrann med hygienen efteråt kan maten bli förorenad och bära vidare viruset till andra.
Men Åsa Rosengren poängterar att man inte ska stirra sig blind på eventuella bakterier som kan uppkomma innan man går på julbord, utan bara vara försiktigt vaksam.
– Rädsla för bakterier ska ju inte hindra en från att gå ut och äta julbord, det vill jag att man ska komma ihåg - det är fantastiskt trevligt och man ska njuta av stunden. En del av rätterna är ju faktiskt toppengoda.