– Det känns bra, säger tioåriga Alp Percinel efter två timmar och tio minuter.
– Vi är mycket noggranna med att han sitter med fötterna ihop, så att det blir en 90-gradig vinkel i knävecken, säger idrottsläraren Matts Tillman som varit med varenda sekund och peppat.
Det började på idrottslektionen när eleverna skulle köra skeppsbrott, vilket är som en slags hinderbana där man inte får nudda golv. Råkar man nudda golvet får man stå två minuter i 90 grader.
– Mitt förra rekord är fem minuter, så jag trodde att jag skulle klara kanske åtta, säger Alp Percinel.
Fyrtio minuter var det tidigare skolrekordet att stå i jägarvila.
– Mats berättade vad rekordet på skolan var och jag ville försöka slå det.
UNT:s reporter testar att stå bredvid Alp Percinel, och efter cirka fyrtio sekunder börjar benen skaka. Hon orkade stå i cirka en minut.
På fritiden tränar Alp Percinel både hockey, fotboll och innebandy. Han är bland annat hockeymålvakt i Almtuna.
– Jag visste att Alp är duktig och att hockeymålvakter brukar ha starka lår, säger Matts Tillman.
Alla klasskompisar står runtom och peppar. Några kommer med lunch och får hålla i tallriken så att Alp Percinel kan äta. Efter två timmar och nitton minuter säger han:
– Det känns lite på insidan av låret. I början gjorde det ganska ont och benen skakade lite, men nu har jag suttit ett tag och då får man in känslan.
Idrottsläraren tittar på klockan, och frågar sedan:
– Är tre timmar omöjligt?
Inte för Alp Percinel.
– Det är det här som gäller, säger han och pekar på huvudet är UNT frågar hur han orkar sitta så länge.
Den totala tiden blev tre timmar och en sekund.