Jale Poljarevius är frustrerad över hur sent polisen kommer i kontakt med ungdomar som är på glid.
Av de personer som gripits efter skjutningarna i Uppsala den senaste tiden är många unga och från andra delar av Sverige än Uppsala. Men nyrekryteringen av minderåriga fortsätter också inom Uppsala. Av de 571 personer i Uppsala som befinner sig i gängkriminalitet är 130 barn under 18 år.
– Den yngste vi har span på är 10 år, säger Jale Poljarevius, underrättelsechef region Mitt.
Han ser också en trend att vid sidan av nyrekryteringen av unga till gäng som Foxtrot så skapar unga personer nya gäng i Uppsala.
– De vi brukar kalla logistiker, unga personer som inte är dömda och som därför kan förvara narkotika i sina lägenheter och som håller span på civilpoliser när det langas knark, de har nu börjat skapa egna gäng.
Vissa är geografiskt knutna kompisgäng som blir en gruppering men det är också gäng som sätts samman från hela länet utan geografisk koppling till varandra.
– Vissa av dem är bara några stycken, andra är många och gemensamt är att de är unga.
För att stoppa nyrekryteringen av unga ser Jale Poljarevius att lagen om sekretess mellan myndigheter måste skrivas om så att polisen kan få information från socialtjänsten, psykiatrin och sjukvården.
– Då skulle vi kunna ha koll på betydligt fler ungdomar i riskzonen och kunna hjälpa familjerna tidigare. Nu får vi information först om en ungdom begått ett mord. Men då är det ju för sent.
Unga kriminella nätverk skapas i Uppsala. Den yngsta polisen har span på är 10 år.
Redan när den här ungdomen begått en ringa stöld skulle informationsutbytet börja ske för att familjen ska komma under polisens radar och kunna jobba förebyggande, menar han.
– Jag kan förstå att man inte vill lämna ut ungdomar till polisen om vi hade haft dödsstraff i Sverige. Men vi har ju inga straff att tala om så det är befängt det vi håller på med nu.
Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet från 2021 anser 62 procent av de tillfrågade poliserna att de upplevt sekretess som ett problem det senaste året.
Jale Poljarevius efterlyser också en insats från allmänheten kring hur man pratar om våld och skjutningar.
– Jag möter unga som får frågan från andra unga om de mördat någon. Om de säger nej upplevs de som ointressanta. Säger de ja, oavsett om det är sant eller inte, blir de intressanta och kan bli nästa rekrytering till gängen. Vi måste alla säga till unga att det är fel att skjuta. Det är tyvärr inte längre självklart.