Tio skolor krävs för utbyggnad i Bergsbrunna

Jämförelsen att det ska byggas ett nytt Sundsvall i Bergsbrunna kan te sig osannolik. Hur är det möjligt? frågar sig flera läsare som kommenterat nyheten om de framtida planerna för Sävja/Bergsbrunna.

Men Johanna Wiklander, projektledare för planen, säger att jämförelsen är både rimlig och möjlig.

Till att börja med behöver man förstå vad som ligger bakom siffrorna. Ett genomsnittligt antal boende innebär 2,2 människor per lägenhet. Med 21 500 nya bostäder hamnar man på 47 000 invånare. Räknar man in de 10 000 som bor i Sävja/Bergsbrunna/Nåntuna i dag kommer man nära de 59 000 som i dag bor i Sundsvalls tätort.

– Jag tycker att det är viktigt att i kommunikationen räkna med dem som bor i området i dag, säger Johanna Wiklander.

För den som vill få en uppfattning om hur den blivande stadsdelen kommer att se ut är det svårt att hitta några direkta jämförelser med befintliga områden. Rosendal kommer när det är klart att rymma drygt 5 000 bostäder på en yta av 60 hektar. De 21 500 nya bostäderna ska byggas på ett område som inklusive gator är nästan sex gånger så stort, 350 hektar, vilket innebär att det blir glesare än Rosendal.

Johanna Wiklander säger att kvartersstorlekarna, som också innebär att huvuddelen av det som byggs blir hus i fem våningar, kommer att påminna om dagens Fålhagen och Luthagen. I utkanterna, mot skogen, och in mot gårdarna kan lägre hus, till exempel radhus, byggas. I de två centrum som planeras, där spårvägen korsar väg 255 samt vid den blivande tågstationen, blir det högre hus, mellan sex och åtta våningar. Också längs kollektivtrafikboulevarden, som spårvägsstråket kallas, blir det förmodligen högre hus.

Gatorna blir något bredare än i till exempel Rosendal, men ska rymma mer än bara trafik. 

– Det är generösa gaturum med mycket grönska. Här finns också växtbäddar med biokol som renar dagvattnet innan det rinner vidare mot de känsliga vattendragen Sävjaån och Fyrisån, säger Johanna Wiklander.

Den nya stadsdelens behov av social infrastruktur och service ger perspektiv. När området är fullt utbyggt räknar kommunen med att det bland annat behövs 4–5 vårdcentraler, ett 30-tal förskolor, 10 grundskolor, minst en simhall samt sju motionsspår.

– Det är när man kommer till den här punkten som de flesta börjar förstå omfattningen av projektet. Vi har lagt in och försökt placera ut bland annat skolor för att testa att vi har tillräcklig yta för både skolor och bostäder, säger Johanna Wiklander.

Exakt i vilken ordning utbyggnaden kommer att ske är inte bestämt. Förmodligen börjar bygget närmast väg 255, där det finns tillgång till VA-ledningar och går att köra bussar innan spårvägen är färdig. 

– Det handlar om att de första kvarteren hamnar i befintliga strukturer, så att både nya boende och de som bor där i dag kan ta del av ny service. 

Johanna Wiklander påpekar att det också är något som ska prägla de olika etapperna av utbyggnaden, att man så fort som möjligt skapar hela miljöer med service och skolor för dem som flyttar in.

Exakt hur fort området byggs ut beror på efterfrågan på bostäder. Saknas potentiella köpare/hyresgäster finns det heller ingen exploatör som vill bygga bostäder. Planens syfte är att göra det möjligt att bygga bostäder så att Uppsala har plats för de människor som vill flytta hit samtidigt som man sätter ramarna för hur utbyggnaden ska gå till.